fredag 31 juli 2020


ute vid piksborg vid mina fädersfärders ställe det var coolt


Träning en mil 
En liten kanin efter kaninsagan.. 
Jag vågade mig iväg en kort sekund bara en dag.. Jisses vad stort det va.. Lyckades få anfall på vägen hem men annars så
En hemlig badplats
Älskar rosor

Hittade en avlägsen strand rätt coolt inget folk och varmt i vattnet 


En cooling jag såg
Suttit hundvakt en vecka nu
Ett bii

Detta kom flygandes på operationsdagen





När du vill gå in

Ujuj
Polstjärnan var dag.. Hello cristian

En cool bild på djuret jag inte gillar myra
Pool 


Målat igen 
Suttit hundvakt och dessa söta är som syskon
Det kom en fågel in i rutan hemskt
Tagit min spruta igen aj baken
Har försökt stå vid spisen blev helt ok
Fler som behövde mat


Min bästa olja jag haft går inte köpa längre 

Nått som var kul var veden lägga pyzzel
Mitt id Kom och tempen idag

Det var en gång en fågel som flög så långt att han flög hem igen.

Det var en gång en fågel som flög så långt att han kom hem igen.

Du ser ut som ha sett ett spöke.
Ett spöke från ditt förflutna.
Du vill gärna kramas men vet inte hur du ska betee dig.
Ett förflutet av vetskapen hon funnits samtidigt ger hon dig små små koder om livsönskan och små små ord att hon fortfarande finns där. Du gör samma sak.
Ett förflutet år där du inte visste hur du skulle bete dig efter nått försvunnet som du nästan glömt. Nått som gett dig förtvivlan och hopp. Du glömde aldrig att leta efter henne i vimlet av folk i sverige. När du var förnära blev det en konstig stämning du var förtvivlad och samtidigt lugn och vissa kärleksfulla. Så länge tiden gått att du sett ett spöke från försvunna till dig.

Käre dagbok.
Idag vet jag inte man ska räkna från 24 april till 30 juli är många dagar.
Jag har små små gråtattacker dessa dagarna. Det började med min mormors begravning film till godtyckliga filmer där någon varit iväg ett tag och sen kommer som en överraskning. Sådana ögonblick bara tåras i ögonen och jag minns när man var liten. Det är det största en människa någonsin kan vara med om tror jag.
Jag har börjat på oro medicin och det är Till för oro och ångest men även för att jag blir stel när jag sover och nära på att tuppa av så fort jag hör något. Mycket rädsla i det. Får se om de hjälper. Jag går igenom dagarna och idag skrev jag ett personligt brev till daun och Patrik. Vet dock inte längre vem jag ska hålla mig till men det går ut på att jag vill hem emellanåt med en stor längtan. Jag går isönder... Trasas bort i detta.. Emellanåt.. Rii.. I alla fall ibland borde man lyssna på hjärtat även fast huvudet säger det går inte. Allt det som varit med hem. Ett block. Allt sjukvård block. Ett block till lita. Ett block igen filmerna. Block igen gatans bilar. Block igen medicin slutar man tvärt kan det gå illa. Block planering block bo block medvetslöshet en jag varit i. Block hur folk ser på en utifrån filmar filmat. Block alltså hinder. Likaså med förlovningen block block block o massa tyvärr män som började hålla på samtidigt.. Så mycket män att man bara vill dra täcket över sig och sova bort hela dagen.. Block förnedringen som gjordes. Block gå vidare.. 
Allt är egentligen block men vad vill jag och inte de andra.. De.. Det har jag inte kvar på samma sätt.. Man kan se det i slaveri egentligen.. / / storslaveri till folk i eget hem. / och på stan och ute.. //
Mina nätters rädsla.. Och andras rädsla med.. Det är lustigt det för min rädsla började när de ville göra massa saker med min familj och uttalat sig och även hotat göra barn skadade.. De.. Och teknik.. Jag är helt emot teknik och de uttalanden som alltid kommer av det som blir konsekvenser till människan som slutar i slaveri.. /
34 jag blev sur med för offringen av tiden i 15 år jag borde ha barn nu och kan inte ens gå ut utan folk börjar köra förbi och hålla på. Till och med tiden till ditt befäl som han kräver var och varannan dag är sunkigt. Valde jag livet då eller du. Fångenskap och tortyr i överhand.. Går man in i mitt hem kan man räkna med att bli inspelad och utsatt efteråt och även få livet förstört.. De..
För mycket tid läggs på timmarna med att ha det tekniskt var dag. Så många timmar du lägger ner på att göra film på andra att det är sanslöst..
Min hemlighet med det som hänt.. / och även din och din.. Kanske vi inte tycker om film har du nån gång funderat på det. Du har ingen aning om hur det känns att bli inspelad dygnet runt och man blir slit och slängdocka till så många. Att inte få bevara ett hem som sker fyra väggar. Därför väggarna byggdes för folk.. Stå där i duschen med så mycket inkik som går är det kul det för den som blir inspelad. Jag var tyst i 10 år pga det.. Tvingande till det går inte beskriva med ord när nån äger en så och handlösheten att man inte kan säga emot att ta bort kameran spela inte in för det gör du ändå. Att inte kunna hjälpa sig själv är Handlöst fall. Till att nästan dö på kuppen och du ger dig inte ändå..
Självklarheter att kunna ha sitt hem själv har Handlöst suddats ut i samhället. Och allt jag varit är i mitt hem. De är dumt om något. Är det nån gång de talat om film som befäl är det från de de tagit bort att det fanns mycket rov med de cammen. Och nu är samhället istället fördärva av rundgång med allt.. Och barnet i cam tänkte inte en jävel på samtidigt.. Hur mycket kan ett barn stå ut som verkligen tvingas leva så av utomstående.. Där det inte finns nått val för du bara bestämmer att det ska vara så. Tänk hur allt förändrats i perspnlivet av varenda cam spring o bil.. Det är inte trevligt att ligga och lyssna i hemmet samtidigt du förgriper dig med camljud. Otrevligt och man har ingenstans att ta vägen. Om inte annats äcklas man tills man spydde en vecka och inte fått sova nått på nätter till att bli rädd till överkontrollen över ens egna hem och speciellt kropp. Hur cam ljud jämt spelas tills man får yrsel och alla som velat förneka det äcklas man med av för det är handel med barn och äcklad över förnekelse av det med personer.. Som de fick kontroll över så. Och inte påtal om skrämseln. Nu för tiden vill jag inte ens gå ut rädd för bli skjuten av precis vem som och även för närgångna kan man kidnappas mer. Även handlingarna har blivit evig kamp med kidnappningar. Och bortförande som du vill.. De jag är ingens lösa egendom.. Och ofta har jag inget att säga men just nu. Dessa handlingar har lett till rena kriget och rädd för att skjutas och även nappas på gatan av just det människor som evigt håller på. Räckte det inte med att få bo så. Nej leva livet på nån annan är ju så normalt med.. Så stor block. En allvarlig sådan..
Speciellt när man bara är hemma.. Jag tycker dock inte så om alla. 

Jo jag fick mitt idkort idag. Faktiskt varit ute. Försökt få liten egentid så jag knallade till hårfrisörskan. Kortare hår innan gick det till brösten.. Nu lite innan axeln.. Visade min kompis mitt bo.så vi fick en liten promenad och även handlat hårfärg även fast min egna färg börjat växa ut nu. Får se sugen på att färga det.. Fått mitt nya namn men egentligen gammalt namn fast på finsktalande sätt. Med några annorlunda bokstäver. Verkar vara ensam med att heta det. Sen är det bankkort och namn på brevinkastet och lite pyssel.. Första läkaren sa när jag kom.. Ser du fått ett nytt namn.. Sen fick jag journalen från inläggningen till Växjö att ta hem. Ville få hem den kolla igenom och då vägde jag 55 kg. Om det var nått med.. Just nu för tiden sover jag på min väns soffa..  Vi funkar bra ihop.. Allt vi egentligen gör är klipper gräset han bor i villa. Och kollar på serier The 70 show och äter lite och jag har en egen soffa att sova på.. Hans kompisar brukar skämta med honom att jag är hans nya fru.. Men inte. Vi är bara bra vänner. Ibland får jag låna sängen på övervåningen Medans han tar soffan. Bra att få ligga normalt med ryggen annars har jag en tvåsitsig soffa.. Att sova på.. Så vi sover inte ihop eller nått sånt. Men det är så skönt att ha sådana kompisar.. Även i äldre dagar.. Men sånt kan förändras rätt fort. Han ska på dejt nästa vecka och då ska jag klippa honom och städa upp lite.. Sånt är kul.. Ha en god natt.. 

torsdag 30 juli 2020

ptsd dagbok

dear dagbok
idag har jag sån ångest dag att jag klättrar på väggarna. jag vet för dig kan jag aldrig förklara mina svårigheter med complex ptsd men kan försöka.
jag är ljud känslig emellanåt, det gör ont i hela huvudet.
och ja världen är en farlig plats att leva på.
jag satt och fundeade lite på hur det kommer sig att jag just hamnade i de katastrofala tankarna.
Ptsd posttraumatisk stresssyndrom
Ptsd kan drabba en person som varit Med om En svår händelse,  som inneburit livsfara,  allvarlig kränkning av den personliga integriteten.  Som tex överfall,  övergrepp,  olyckor,  katastrofer,  våld i relation,  barnmisshandel,  om någon hållit i fångenskap,  sexuella övergrepp,  våldtäkt,  svåra upplevelser på intensiv vård   tortyr och misshandel,  terroristattacker krig och svåra förlossningar.  som mig ,
jag fick gå och ta ett neuropsykologiskt test , man fick sitta i ett skilt rum från andra i massvis med timmar och olika dagar . med mig visade det mycket.
men jag fick resultaten på papper och även resultatet av f431 posttraumatiskt stresssyndrom, jag får dock inte behandlas förens jag är stabil. och som jag känner kan man inte behandlas blir man inte heller bättre, min läkare utryckte sig med komplex ptsd för ett tag sedan . nu ska du veta jag har gått med detta i flera år och det är det som utmärker sig från det andra diagnoserna jag har , är att detta märks mer o mer men inte det andra . mer synligt helt enkelt, och många gånger får man en påminnelse , om ptsd när man pratar med tillex sin kbtare att det kan vara symtom eller att man har det, när man diskuterar .
Ibland finns ptsd hos barn och vuxna.  Man kan märka det efter tre månader och ibland år efter händelsen.  komlex ptsd är däremot flera trauman eller flera långa övergrepp eller vidare som kan bli ännu svårare och komplex ju mer tiden går,
Olika symtom på ptsd delas in i tre kategorier
Ett är det som kan störa vardagen.  Som kan vara flachbacks av händelse. detta får jag ibland reflacher på känslor, djupa som dvalor ...
 Upprepande och störande minnen av händelser som kan dyka upp i minnet jämt och ständigt.  Upprepande mardrömmar av händelse.  Starka och obehagliga reaktioner på situation som påminner om händelsen.  detta kan göra mig så frustrerad och ibland ilskt och trilskt. obehagliga saker tex hur nån luktar i munnen eller parfymer och även ute och fotsteg, och ljud. olika ljud kan förstöra en hel vardag.
Man kan vakna varje natt om mardröm eller minsta oljud och vara bli genomsvettig och är fortfarande rädd. här kommer min nattskräck upp på en nivå som är så onormal. detta med ligga likstel i minsta ljud och aldrig kunna slappna av, förstör många timmars sömn. Ibland fastfrusen i sängen av reaktioner i kroppen.  Och de automatiska tankarna kommer,  med kommer någon gå in genom dörren och göra de händelser igen,  eller våga gå i tvättstugan i känsla med att kanske bli misshandlad igen. Eller det där bråket utanför på gatan eller den där raketen / fyrverkerier kännekopplas till nått hemskt. och som minn plötsliga reaktion blir att hoppa högt att tom folk skrattat åt det, fast jag får ont av det.
Som höjda röster som diskuteras och du får det där obehag du hade som liten,  och tror att snart kommer de slåss,  eller de där stegen.. de ilskna fotstegen precis på väg mot dig.  så kallade trigges lukt smak rörelse ljud
Reflach kan man även beskriva med world trade center.  Vad man gjorde precis då,  var man var,  vad man tänkte bara av att se det där lilla på tvn igen 15 års senare . ..
Två är undvikande.
Känslomässigt avstängd,detta brukar inte hända mig så ofta utan jag är mer rörd i mina känslor att jag kan börja gråta av små saker framför tvn man kan också få   likgiltighet,  känslan om isolering, så många gånger man isolerar sig kan baara sättas på kartan,  och då får man avskildhet från andra,  kanske inte kan minnas viktiga aspekter av trauman, detta får jag många gånger om annat men också om det ..  brist för de där aktiviteterna, hur många vet att jag slutat dansa .. visar mindre känslor,  undvikande av platser, här har jag många saker som spelar in , man kan tom undvika   människor eller tanken som påminner om händelserna.
Om du tex blivit våldtagen vid ett övergångställe så vill du absolut inte gå dit igen. eller till övergångställen ..  På inga vilkor.  Eller nån i kön kanske påminner om mannen,  via lukt,  via utseende eller så,  vill du kanske inte säga hej, le eller ens kan gå bakom honom, i värsta fall kan detta trigga dig in i en dvala där du är berädd på att försvara dig  eller gå bakom i kön utan kanske rusar där ifrån.
Tre är upphettsat läge,  koncentration svårigheter,  som att hämta mjölk i skåpet istället för i kylen där den står. detta händer ofta hos mig, det är också frustrerande fast på många aspektrar , vad sa hon jag skulle göra tills man får fråga igen det kan även vara påverkande för jobbet
Att höra en fråga om och om igen Osv
Lättskrämd  jag är enormt lättskrämd, och det går verkligen inte bort, allt från höga smällar till lättskrämd över folk och till att något jämt ska hända till lättskrämd när någon skrämmer mig så blir det 10 ggr värre, än vad det hade varit i normala fall..
Överdriven reaktion på sånt som skrämmer , det kan bli stort överdriven reaktion.
Överdriven vaksamhet, du vakar över minsta steg så inget händer, du är koncentrerad , på tex  familj miljö dörrar osv
Irriteration eller vredesutbrott
Problem att somna,  nätter som aldrig blir sömn på,  vilket påverkar dagen efter
Ofta lider personer med ptsd med skuldkänslor förknippade med händelser, typ som det var ditt fel, och nedvärderar dig pga händelsen
Man kan få yrsel,  svimma,  hjärtklappning och huvudvärk.  Det som ofta förknippas med ångest stress och spänningar.. detta är en vardag av balansgång, märka kroppen inte fungerar som den brukat brukar kännas lustigt det med.
Psykologutredning
Neuropsykologiskutredning
Utredning. /Neuropsykologisk
där satt jag och gjort m utredning och hela livet förändades från diskutioner till klandrande till skam. Hette det jag gjorde för några år sen. Sen kändes det som hela världen föll samman . Äna  så från början.. /t..
Jag har kognitiv nedsättning typ o fått ptsd testen likadant. Under samma dag.
Jag vill bara säga jag kan bli sur på mig själv när jag får tex sådana frågor o vidare. Under genomsnittet med minne o vidare. Minns den dagen som igår/sitta vid en dator och försöka hinna med när man får upp siffran 1 och två, och massa symboler och texter, nästan som och gå i skolan igen och inte kunna svaren,
Psykologutredning
Neuropsykologiskutrednig
 
posttraumatisk stresssyndrom
Det finns även i olika yrkesgrupper där man även har risk för att få ptsd, som tex polis, brandman, och soldater i krig. Det var efter ett krig, som soldaterna först kom hem skadade med ptsd symtom som posttraumatisk stresssyndrom uppkallades. Senare upptäcktes även att andra människor också kunde få ptsd. krigs nått .
Ptsd kan drabba en person som varit Med om En svår händelse, som inneburit livsfara, allvarlig kränkning av den personliga integriteten. Som tex överfall, övergrepp, olyckor, katastrofer, våld i relation, barnmisshandel, om någon hållit i fångenskap, sexuella övergrepp, våldtäkt, svåra upplevelser på intensiv vård tortyr och misshandel, terroristattacker krig och svåra förlossningar. gissa om jag varit med om mycket i mitt liv.
Ibland finns ptsd hos barn och vuxna. Man kan märka det efter tre månader och ibland år efter händelsen.
En människa som drabbats och utvecklats ptsd,  går igenom känslor om och om igen och genomlider dem. Och i det läget går det inte att stänga av känslor och tankar. .
Ofta kommer minnet tillbaka i reflach..  Drabbade är ofta Lättskrämda och vaksamma,  att ständigt vakta i situationer som triggar igång ofrivilligt minnesbilder.  Att då undvika situationen vilket de som har ptsd,  håller de avspänning ifrån sig.  Och på det sättet avgränsar dem sig från världen och begränsningar på livsutrymme tillkommer.
Det kanske ibland kan vara att vara hemma mycket och håller sig där. Och då att en närstående eller familjemedlem hjälper till med det vardagliga,  som att sköta handling för personer har svårt för miljön.  Eller annat.  som de egentligen inte bör men gör att den drabbande får mindre belastning,
Att förbereda sig för dagen kan ta timmar, att tex ingen kommer plötsligt och ringer på dörren osv. detta hade hjag väldigt svårt för i början och har det än idag, jag tassade i slutändan i mitt hem i försök att smyga så ingen hörde jag var hemma så grannen inte skulle ringa på och skälla på mig för jag lät förmycket , sådana små saker, när det ringde på dörren eller på telefonen var det jag som hoppade två meter långt upp och fick en puls över det normala,
men 
En behandling består ofta av psykolog,  och även medicin kan sättas in som hjälp.  SSRI preparat men det är oftast om patienten har depression också,  vilket ofta blir vanligt.
Detta med hjärnan kan vara spännande för många. för mycket med ptad handlar om hjärnan 
Amygdala är två delar i hjärnan.  Amygdala förstoras och hippocampus förminskas. du har en funktion i hjärnan som är ditt kamp system, flykt kamp eller frys, aktiveras det för många gånger kan det gå isönder, så detta är viktigt . går det sönder så kan du få flykt systemet igång flera ggr fast det inte var nått, oftast aktiveras detta fåtal gånger i ditt liv. 
De antas ha En viktig del för den psykiska och fysiska delen med stress,  som vi med ptsd måste leva med.
När den  stressen  kommer,  går det inte längre vila sig frisk   utan långsiktigt och profficionell hjälp.
Den frigör de där hormoner som kommer i rädsla eller ilska aggressivitet.. 
Barn kan också få ptsd.
De återupplever ofta trauman när de går till sängs,  att utsätta barn eller ungdomar för trauman ökar risken att få det som vuxna. 
Men barns ptsd liknar vuxnas.
Men de kan få separationsrädsla.
Främlingsrädsla,  sömnsvårigheter,  överdrivna rädslor,  undvikande på olika sorters situationer,  upptagande av symboler och ord från trauman och som sätts i samband med det de varit med om. De kan även leka trauman och ibland bli aggressiv eller irriterad,  kissa ner sig osv.
För barn hjälper ofta BUP till.
För vuxna går det att gå till en vårdcentral för att få hjälp.
Eller pyskratrin.
KBT behandlingen fungerar med som behandling.
Ungefär 6 % i Sverige får ptsd någon gång i livet.
Minnet kan även försvinna under trauman,  och påverkan på olika sätt.
detta har jag stora problem med.
När jag fick min diagnos var runt 2014,  precis innan jul.
När jag sen började läsa lite,  fick jag även lite mer kunskap för och  om mig själv. 
Och även att de finns " fler som jag " som jag fick förståelse för.  jag var inte själv med att sitta med samma problem. det fanns fler fast med andra utvecklingar.
Det fanns och finns slutna och öppna grupper på fb. där det diskuteras hur man kan hjälpa varandra eller bara finnas där.   
Men jag började smått förstå.
Och lite läkande påbörjades.  tills det blev komplex. men jag blev inte lika rädd när jag förstod mitt ena symtom bara var ptsd, 
Speciellt på mina värsta dagar.
I USA har de även hundar för behandlings hundar.. gud vad jag hade velat haft en ptsd hund.  
Jag har däremot inte behandlas riktigt än. Kroppen är inte tillräckligt stabil. 
Miljön sen kommer vara i en trygg miljö,  där man får säga till om själv vad som är stopp att fråga och även prata om.
Så hur kan mina dagar se ut? 
Den första tanken när dörrklockan ringer,  vem kommer nu?  Vem är det? 
Kommer jag få följa med fast jag inte vill?  vem är det som ringer
Är det nått obehagligt eller nån som är arg eller vidare.
Jag brukar ha svårt med alkohol,  runt omkring mig. kommer det slåss, kommer barn bli ledsna,  händer de, varför säger de så bara på fyllan när de sårar osv
Det är tänkt jag ska klara mig själv med. Alltså alltid.men vissa dagar. 
Ta bara det med tvätt,  för några gånger sen. Jo då fick jag en klump med ungdomar framför och bakom mig. Samtidigt ville jag gråta,  kroppen reagerar,jag rusade iväg fick upp nyckeln i full panik sen in i tvättstuga,  jag blir rädd när nån kommer bakom mig.
Jag handlar och nån i kön börjar kolla, reaktion är att fly.
En gång klarade jah de inte,  nära på gråtande där ifrån.här jag började få min panik med en darrande läpp var dag, så fort jag var ute..
Och skakade mot kassan går jag.  För att ge kontanter.  Men oftast har jag nån med mig som säkerhet men inte nu förtiden, jag fick behandlas med exponering för att klara den situtionen . 
Vissa dagar går bättre vissa går sämre.
När jag går ute,  funderar jag på var nästa kränkning kommer och var nästa är risken för att bli slagen på. vem som kommer in genom min dörr nästa gång o vidare.
Vart faran är nån stans.
Men värst av allt,  att förlora en kompis, det är nått som sitter kvar efter mina anhöriga har gått bort djup sorg.  
Polisen,  jo bland de värsta, polis yrke. vapen, o jag gillar inte vapen,  
Där brukar jag få min rädsla.
Så mycket jag egentligen kan tala om,  men blir knäpp tyst. 
Ilningar genom hjärnan och jag hoppar till i rädsla ibland.. det gör så ont, 
Kanske ibland det lvet utanför när jag sitter på min balkong.
På avstånd går det. Men i närheten av mig.  då går det åt pipan ändå
Men sen har jag mina barndom minnen som dyker upp ofta och väl om de där trygga som dåtidens var. Den fader,  som andra fader. Som jah ibland kan tacka för mitt liv, . 
Och då börjar de bli lite bättre. Jag blev så lugn.. 
Men vissa,  jag får sån stress i hela kroppen,  och de känns i varje ven.  De känns i hela kroppen i varje kroppslag.  Så försöker jag gå fort med, 
Nätter att gå hem är inte roligt
Gå på stan och vips trivs man hemma. Fik. Personer,  källare,  att förlora någon nära.
Svälteri fattigdom. 
Och avskyr orden hoppas du blir bättre, eller du är sjuk. Osv
Ibland har jag mina dagar om jag ska gå iväg till min familj eller inte. 
Jag kämpar med skakningar och de gör extremt ont i mage med ibland.  Jag fastnar i tanke från förr och trauman blir trauman för kroppen igen som att de händer för kroppen två gånger värre.
Jag är rädd för våld,  och raketer..  Behandling kommet inte igång än förens kropp lugnat sig.. 
Jag har medicin med ptsd och deppighet. 
Och går i behandling nu med depression. 
Framåt går det

Ptsd är nått som de som behandlade mig såg allt mer och mer.  Och det är en fruktansvärd sjukdom att leva med.  Man hittar småpunkter till att överleva vardagen. 
Till en del som har en svår ptsd,  är överlevnaden en svår del och självmord är även vanligt. 
Så på många olika sätt är den svår och tuff sjukdom att leva med.  Man hittar de små knepen tillsammans med behandling.  För att försöka få ett så vanligt liv som möjligt.
Hjärnan och flight och fight systemet är väldigt intressant,  det är ett system som oftast aktiveras nån enstaka gång i livet.  Men för en person med ptsd,  har den oftast blivit lite stört och förstört.  Att de aktiveras oftare.  Även i situationer som inte är farliga.
Flight och fight systemet heter med kamp flykt frys system.  Som man gör i trauman och händelser.  Om någon tex slår dig   eller skriker på dig,  aktiveras den delen i hjärnan.  med att antingen försvara dig i kamp,  du kan frysa till,  och stå stilla och bli handlingslös,  eller flykt med att springa där ifrån.
Som om en bil rusar emot dig, aktiveras den ofta med att du blir rädd och hoppar undan.
I kroppen aktiveras olika ämnen. Adrenlin och noradrenalin påslag kortisol produktion. 
Adrelin är en stress hormon som gör att vår kropp är redo på att fly eller kämpa mot något farligt.  Utsätts kroppen för längre perioder,  kan vi bli sjuka,  fysiskt och psykiskt.
Men kroppen förbereder sig för kämpa och fly.  Genom ett ökande av puls,  höja blodtryck,  höja blodsocker och pupiller förstoras. 
Det är viktigt att vårt nervsystem som reglerar stress hormoner,  inte kan förstå och kan skilja på verkliga hot som ett djur som anfaller eller ett ekonomiskt problem på papper.  

dagbokken

JAG HAR SETT DINA ÖGON
mamma och pappa träffades när han åkte raggarrunda och umgicks med mormor.
de blev gravida och flyttade in i en lägenhet .
pappa jagade nått tillfälle m på rastgården med yxa eller kniv.
men de fortsatte leva så, när han blev arg. Fast han draack jämt.
ursäkten till att dricka . att de var ångestrelaterat. hans mor och far hade skillt sig i låg ålder
jag föddes på sjukhuset , pappa var inte på själva födeseln,han var hemma full.  när pappa kom dagen efter ,  var han inte nykter på sjukhuset.men han kom med min farbror som ville ha äran att bära hem mig.
mormor sa att jag hade navelsträngen runt halsen att hon senare testade handgrepp taget,
jag fick åka hem, men pappa och farbror och så ville köra mig i barnvagnen.
jag fick sitt första bad av  mormor. och kläder,
 mamma var runt 18 .
pappa mindes att någon tog plånkan med pengar i och senare hade de inte pengar till blöjor och mat och gick till socialen och där hotade pappa socialsekreteraren och slog sönder saker för han inte fick pengar , mamma fick gå ut ur rummet och hon skämdes nog, medans pappa slog sönder rummet,
när jag var tre år gammal
dansade jag på krossat glas , i en sönderslagen lägenhet,  det var hål i väggarna , där stod jag och dans hoppade  i vatten stövlar, i krossat glas.
mormor kom på besök , och såg mig stå där och hoppa och skratta samtidigt.. hon bad mamma bege sig med mig , ta och flytta huttrade hon till mamma
ytter dörren låg som ett bord, för bordet var sönder. de hade tagit ytterdörren pappa och hans vänner till ett bord.  då sa hon till mamma  att inte leva så där.
När jag var runt tre sparkade han mamma  när de satt och åt mat.. full .
när jag var mindre använde
pappa bestikkniv och hotade mamma . inget farligt.
pappa gjorde med en örfil mot hyttande mot mamma som träffade mig när hon höll i mig.
när jag var liten runt tre , grät jag, på kvällen i sängen  att jag tystades en kort stund med huvudkudden i sängen.jag trycktes ner i sängen med kudden över mig. ett sätt att få mig sluta gråta, i offentligheten, 
pappa uttalade med hot att han  skulle döda , och skaffade lås på dörren, mot befälen  . bartikerade lägenhetens dörr så  att ingen kom in och ut.
när jag var i den åldern ville en kille försvara mamma  som blev sparkad när hon låg ner, enligt mamma , att han höll på att bli ihälslagen. pappa fick förbud mot att se honom .
när jag var runt 3.5 4 år gammal
så tog mamma mig ,så flydde vi genom halva sverige ner mot skåne , till vid stenarnas plats. till kim. den där killen som försvarat henne innan,  där bodde vi ett tag i hans hus.  kim kände mormor. Och vi bodde i hans hus, pappa gick in på socialen i full fart och skrek att det var kidnappning av hans barn,
efter det bodde vi i malmöhus, nått kvinnohus,. för flykten .
sen vidare mot morfar. min käre morfar, och vad jag gillade att sitta i hans knä, och höra på när han skämtade och pratade pysslade och lekte, min mamma försökte leka doktor och jag och en vän som jag fick till granne smög alltid in på hans rum med stora gadderober fulla med disney , kalle anka och gamla kalle anka filmer, det var juvligt att slå upp de dörrarna och springa ner för trappan och sätta sig och kolla på film. utanför hade han ett växthus full med grönsaker man kunde tjuva , och en vattenspridare att springa i, och hans alltan var byggd av han själv och farbror tore , tore var hans bror och var polis i sitt yrke, vi åkte på semester med hans bror , och det var långa rundor, men han var snäll och lånade ut sin hatt till mig, 
när vi kom till morfar, kom pappa dit , han bankade på dörren. och morfar sa till att han inte fick komma dit och träffa hans dotter. pappa påpekade de med hans dotter, efter ett tag fick han sova på soffan och begedde sig iväg innan alla vaknat.. vi firade jul hos morfar , han klädde ut sig till tomte och jag gick försiktigt fram satt mig i hans knä , jag var fyra, fick min present , och kollade in i hans stora mask och såg hans ögon , hej morfar utbrast jag.
i pappas släkt
i hans släkt, finns kulturer, att sånt händer inte, och så ska det vara. så hade visst mamma blivit tillsagd. enligt henne efteråt , om både klädsel och uppförande , kontrollerande på en gång ,  enligt mamma  även jag har den normen i mig även med kläder.  men det har jag fått från andra.
senare , av just kulturer, inte för jag bryr mig så mycket , men det finns där ändå. pappa pratade finska, när han var med sina vänner fick barnen inte prata det , men vi kunde språket vi barn ändå. gemensamt medd mina finska kompisar, till och med sverige finska, meänkieli .
mamma och pappa bodde hos pappas släktingar ett tag, de . de fick låna en lägenhet men blev lurade ,så de blev bostadslösa. hyresvärden flyttade ut så där stod de med mig utan bostad,
de flyttade mellan anderstorp och gislaved.
och hos mormor och pappas far ,  och någon släkting till pappa.
hos farmor blev hon sen gravid med min syster. när pappa hade permis hos sin mor. han blev ofta inlagd och även kkåken står på hans lista , men mest behandlingshem, 
han hamnade på behandlingshem, lovade att sköta till sig om vi fick vara med, behandlingshemmet  som familjer fick vara med på.  det var någon jag pratade med där men blev tillsagd att inte prata med människohandlare, av en föreståndare , vi fick senare åka där ifrån och pappa skrev ut sig med..
(när hon blev gravid var hon i kävlinge och då påpekade att pappa att de  skulle börja om och nytt boende.)
 att de fick bo hos släktingar, men sen kom socialsekreterare in i mammas liv och fick skydd att flytta till skillingaryd
 innan skillingaryd.( i det fick mamma hotet att någon skulle ta ifrån barnen,. ) om hon inte flyttade dit. så jag och höggravida mamma bodde där många månader , ett hem med många familjer och höns utanför, vi fikade ute  och lekte väldigt mycket med jämngamla barn. , ibland med några olyckor, som slutade med sjukhus .
där efter gick mamma till soc, och fick höra att de kunde ta hennes barn nyfödda barn, om vi inte flyttade in  flyttade in på skillingaryd bland kvinnor och barn. .
vi kom till  skillingaryd. pappa fick inte komma in.
i ett mörkare hus fick vi bo,
när  pappa fick inte komma in en dag , han kom dit en dag, och föreståndaren vägrade släppa in honom och hans kompis , så åkte de hem efter diskutioner , då  så tog han och ringde upp föreståndaren och  hotade skjuta ihäl folk med kosknojov , via telefonen. pappa berättat efterråt att han fick veta att de från insatspolisen  försvann efter en vecka ,  det var ett större mörkt hus.
där satt vi med insatspolisen utanför huset en vecka i bevakning .
det bodde många under det taket, mycket blandat, och lekte mycket med en pojke, vissa var skyddade andra hade familje vårds pogram mammor och barn.
vi trillade ner för trappan,
och lekte på vinden, och hamnade hos läkaren, bruce .
vi bodde där skyddade.
senare föddes min lillasyster, vattnet gick i ett kök, när vi satt och pratade i köket och skulle äta, hon gick där i köket, helt plötsligt får alla panik , så min lillasyster första dagar blir på det hemmet, men i samma veva kontaktades pappa igen, även inför dopet.
hemmet står inte där idag , med samma inriktning.
där med kontaktades pappa till dopet, och han kom in i livet igen.
pappa skulle behandlas och då var vi även ut mot diö. lovade igen mamma guld och gröna skogar på förändring.
socialen och hemmet bestämde att mamma skulle få skyddad lägenhet, med vits på att pappa inte skulle vara i hemmet .
mamma fick en lägenhet upp mot karlskoga och fick inte ha pappa boendes där .
hon  bodde där tills pappa kom långa besök och tillsist bosatte sig där. han skulle behandlas på ett hem. där vi skulle vara. men sociala kom dit, och beredde sig så att ingen skulle bo där, för även om det var som stödja personen av bo på behandlingen, så passade det inte för barn. det en föreståndare som berättade att det var dumt .
efter det flyttade mamma in i en lägenhet  och pappa kom efter.
här fick mamma också hot efter ett tag att lämna eller förlora sitt nyfödda barn om vi inte lämnade.
mamma lydde rådet. hon fick en stödperson inom socialen och i hemlighet planerades kvinnojouren in.
i lägenheten vi bodde var en trea med kök, jag bodde med min lillasyster i ett rum, hade porttelefonleksak till vardagsrummet och gick aldrig ut förens bråken var slut till mina kompisar, vi lekte och läste, jag hade rummet fullt med leksaker, vilket jag gav bort till mina vänner när jag skulle städa rummet när mamma inte var hemma, så kasse efter kasse gav jag bort med leksaker, så när mamma kom hem så var rummet tomt.  
.utanför brukade vi leka, och danne kom förbi. jag och mina finksa och utländska kompisar spelade ofta boll och retade varandra på undersidan och utsidan av huset, jag och dan 
vi sprang och lekte i en trapp , vi och blev indragna i en lägenhet.
vi fick stå vid ett bord hos en gammal krigsherre som han kallade sig för . och där blev killen blev slagen med skärp  och han drog åt armen , halvt förlamad i armen forsades vi in i ett rum som låstes , armeen  för den gjorde ont fick man inte röra sa han gång på gång. han tog våra  personnr och namn där ute vid bordet . och han sa att världen skulle styras av teknik nån gång , han påpekade med det när killen jag stod med skulle hutta nått dricka, han fick ett supar glas och fick svälja  , jag stod längre ifrån och såg alltihopa och vi satt instängda i ett mörkt rum , vid elementet ståendes i bakre ryggen. vi satt där och killen grät, först pratade vi lite och sen grät han. när jag försökte röra armen blev han arg för han hade ont. han skrek åt mig att inte röra.
jag började sjunga davids jums visa som jag lärt mig, om det var nått, och
han bad mig vara tyst.
 in kom en stor polis för oss barn, han var lång, bland de större vi sett, rätt stor han var bred helt enkelt , och for ner greppade killen. killen pratade finska och han förstod inte mycket, så han bad mig braskt översätta vad han sa. sen minns jag inte mer av den kvällen. men vu fick träffa barnpoliser de som jobbar med barn då, och även innan till och från.
hemma gjorde vi en koja pappa lekte med. ibland . min första finska visa gick ut på ta en sup så mår vi alla bättre på ren finsk visa ,
i alla fall, mamma fick sin flykt en morgon. vi hade alltid till vana att säga hej då på morgonen. den morgonen väcktes vi, och skulle gå direkt ut genom dörren. vi fick aldrig säga hej då
vi gick direkt mot mammas dagis , tvärs över gården och vidare till baksidan.
där stod en bil o väntade och vi åkte till kvinnojour hemmet.
vi hade bara kläder med oss, tre ryggsäckar,  en ficklampa som jag skulle ha med mig, som jag skulle ha med mig till skolan, och detta minne har svetsat fast sig i minnet.
mamma fick sekretess namn och skyddade identiteter
på hemmet.
hemmet var strängt från folk utanför , fick man lära sig saker,som vara tyst när när någon frågar var man bor, aldrig berätta var man går hem. aldrig ta följe ,  aldrig ringa , aldrig ge ut nr till hem.
nått som var extra viktigt att tänka på var  om nån ser tex mig och en vän , är risken att vännen hittas för att mig ska hittas, typ. . typ regeln för allt. handlade om våran säkerhet på hemmet och för andras säkerhet. 
dörren var larmad i grå järn dosa ,för att  komma inom dörren. gräsmattan låg utanför och det var staket längs med hela gården,
vi hade lekrum på övervåningen. där min syster ofta lekte.
och vi måste bott där tills hon var runt två.
vi hade överslaf sängar på övervåningen och det var många rum och fyra sängar i vårat rum. och en byrå mot fönstret.
de var i trä. min ficklampa hamnade under sängen. men jag visste var jag hade den.
en kväll , var det mörkt ute, gick elen, vilket gör att de inte visste om någon tagit sig in eller om larmet gått. många blev rädda den kvällen. min syster började skrika på övervåningen.
och mamma sa till mig att gå upp och sätta mig där uppe.
och jag kröp upp längs med gången, och försökte få upp branddörren emellan . in på mitt rum och hämtade ficklampan, och satt mig vid min syster. hon var arg för hon trodde det var jag som släkt lampan när hon lekte.
vi skulle senare köra förbi, vårat hem, och hade stöd med oss dit, för de visste inte om pappa eller vänner fanns kvar , i lägenheten. lägenheten var helt sönderslgen, fönsterna var krossade , överrallt låg saker , men det jag minns mest var familjetavlan på bordet helt sönderskuret men med kniv.
man fick inte ha med sig katten upp till kvinnojouren heller.
det gav mig många tankar på var katten var.
 
mamma hade i början orostankar på ifall de skulle stötas på , pappa och hon. och vi och pappa
skolan fick en varning och kvinnnojouen föreslog vad som skulle göras om han kom förbi. att om han skulle gå förbi, så skulle vi låsas in på rasten i ett rum. snarare en klass sal , med den risken att jag skulle få följa med honom , och även utsättas . klassrummet var fint , på den tiden gjorde det inget för på rasterna kunde man va elak mot alla som var finska . 
var en period jag och en vän fick vara i klassrummet. sal stängdes när han kom förbi.
även utanför hade han sin promenad till sin vän. på den tiden fanns det även kidnappningsrisk, även från jouren, på oss,
och att han kunde kontakta andra vänner o vidare. .sånt pratade de öppet med oss barn om.
min mormor fick taga emot strupgrepp för veta var jag o mamma var när jag var barn när han letade efter oss. så hon fick polisskydd ett tag och hjälp att byta lägenhet.
 när mamma fick en lägenhet , var den larmad direkt till polisen. på polisens försorg var direkt larmet . om han kom så skulle man trycka på knappen . vilket också hände, det bankades och smörades vid dörren, och ropade efter mig. jag ville öppna, och blev tillbaka dragen av en man där, rakt över munnen, och skulle stå blick stilla och tyst. jag stretade och försökte skrika . och det bankades hårdare och hårdare på dörren.sen trycktes det på knappen  sen var de borta. högt uppe i ett höghus med kod lås på ytterdörren och mammas dörr hade fyra fem lås på dörren , vi blev hittade gång på gång i hela förflutna.
en vänninna till mamma mindes när hon kom in i lägenheten att det var fullt med lås och alla lås skulle låsas sen visades knappen, hon var även där uppe en gång när mamma hade blivit uppletad och det baknkades på dörren, hon blev jtte rädd och undrade var hon hamnat,
och kompisar fick inte veta var man bodde , men
mammas vänninna på den tiden , som hade egna barn. och bror . brodern blev ihop med mamma . 
vi lekte och hade skoj, en av barnen trillade ner från våningsängen och slog i tanden.
det värsta man sett, fullt med blod och sen ambulans som kom.
sen när de flyttat ihop hon och mannen så blev de mina kusiner. 
jag brukade sitta under bordet och tjuvlyssna ibland , och där sa vänninan att hon hade en skitig jacka ,
jag tvättade hennes jacka när hon var omedveten med balsam , så hela hennes jacka var full med balsam och papper, när hon upptäckte detta stod hon vid dörren med mamma , och jag stolt tyckte jag hade varit jätte duktig vart hon helt förstörd och började skratta, det var som att slänga slaim på sig på armen .
sen när vi flyttade ihop med och mors pojkvän och hans far blev vi många barn utsatta för sexuellautnyttjanden.  tingsrätten kom fram till tio nått ..och de erkände vad de gjort. de fick förbud att träffa oss men mamma fortsatte leva ihop med dem ,
första gången jag sa till blev jag inte trodd, utan utskälld tills jag blev rädd, rädd för utbrott. mamma sa även att jag inte fick tala finska nått mer, så därför glömde jag av mitt hemspråk till halva min släkt och  vänner.
vi flyttade efter första gångerna och detta fortsatte med hans far med mig och mina vänner.  som senare blev dömd, i ett förhör visste jag inte vad spermia var utan kallade det för nått vitt som kom ut ur pillevinken.
 mamma sågs inte längre kaptabel till att ta hand om mig och min syster utan ville leva ihop med de som skadat oss till fördärvet.  
vi skilldes från mamma , fick aldrig hämtas av dessa i skolan. vi fick sitta på rum och förhöras med dockor och med videoförhör. sen även så fick vi en kontaktfamilj, och sen en forsterfamilj. mamma såg inte kunna skydda sina egna barn,
när socialen skulle få en återblick i sitt möte hade jag
 difusa minnen i början . jag var väldigt tyst om det för jag lärde mig fort att det var en hemlighet annars kunde nått hända, och jag fick glass efter varje gång och fickpengar till glass så tyckte jag han var snäll ibland . , m
Vi bodde i en ganska fin familj som små. stöd familj Och de hade aldrig ätit på mackdolnad s innan och när de fick oss ville de på och testa. Vi kom in i mackedonken och beställde mat när de plötsligt uttryckte sig hos kassörskan.  " finns de inga bestick?, så förvånande.. 
Och när vi skulle äta som små så fick vi inte äta smör på mackan.  Allt var så prydligt och bra.. Och vi skulle fira vårt nyår och de hade aldrig skjutit med raketer innan. Och detta var spännande. vi fick inte använda så mycket toalettpapper och borsta tänderna och en timmes tv tittande per dag efter läxorna gjorts efter skolan, på nyårsafton och de hade aldrig skjutit raketer innan , Vi tittade dock ut genom fönstret på raketerna. De satt en raket i flaskan och fyrade av och raketen for rätt in i träväggen på balkongen.  Vi tänkte inte mycket på det och trodde den slocknat. Och strax efter var se kvällen medans de vuxna satt och pratade inkl en som var brandman.  Och det började brinna i väggen medans vi gått och lagt oss. Övervåningen fylldes med rök och jag gick och kollade..  Sen sprang jag ner i mitt nattlinne och sa till..och de släkte de. Vilka år.  Vi trivdes där. Vi åkte ofta iväg till sommarstugan och kvällarna och dagarna fick man inte titta på tv. och vara prydligt klädd. (Som yngre  ungdom så besökte vi igen..  då skulle man inte sminka sig och inte ha något som påminde om urringade tröjor tex linnen och pösiga byxor. Hårspray var också så. Och färga håret.. det var också då man frågade om lov om få förlova sig som storasyster i familjen. ) när vi var små så var de var att man inte skulle prata samtidigt vid maten i bordet . Man skulle sitta rakt och lugnt och under armen får inte ligga över bordet och man får bara nudda med handleden längs bordskanten som barn.  Alla bestick och glas under finare högtider ska ligga iordning. Man dricker inte ner sig.   Man tackar för maten.  och pratar aldrig när de vuxna pratar . Sova med underkläder är inget av utan i nattlinne eller pyjamas. Rena nya kläder varje dag. Hårborstning vid tandborstning.  Och alltid byta sängkläder rent och snyggt.  Bädda sängen varje morgon innan man gör sig iordning.Jag vet att när vi kom till nästa familj var vi prydliga av oss... Vi var uppfostrad i barnsben.  De tyckte de nog var lustigt i början att vi inte talade vid maten och var tysta barn. Men sen kom vi in i den nya familjens normer..
han jobbade inom saab där man gör stridsflygplan och hon var hemmafru med många fossterbarn. vi var med om rätt mycket i denna familjen , vi åkte och kampade på saab camping bara för anställda  med familjer . vi umgicks med familjer vars barn gick i samma klass som mig.
efter det fick vi komma till mamma och besöksförbuden bröts och jag blev utsatt igen, denna gången dömdes han för 3.5 år.
jag rymde nästan direkt efter rättegången och blev borta i månader och hamnade i ljungby för jag kunde inte stanna hos den jag rymt till, jag skulle få en ny familj
Och vi flyttade igen och så.  nu tvärs över landet.
Så fyra familjers normer och värderingar finns där ibland.  Inte allt men mycket.
efter 15 års ålder , fick man bestämma via omvägen på socialen om man ville ha kontakt med pappa igen. men brevet fick skickas mellan soc. det var då man inte visste så mycket om situtionen,  som varit .bara att han varit alkoholist.
jag dansade från 13-16 hårda träningar varje dag med fyra vänner , uppträdde och tog det seriöst, nått jag gillade som vi alla gillade , detta blev min bästa hobby genom livet.. . men när tånåren kom blev jag nyfiken på att festa så vi drog ut varje helg i stora linköping också, jag skaffade en pojkvän och vi höll väldigt länge.
sen efter det rymde jag från mitt familjehem, hamnade hos en lustig snubbe, som alltid skulle dra i mig o drogade på stan. gick o hotade folk med knivar inklusie mina bästa kompisar som var normala utan droger. det var då jag fick nog rymde med de till ljungby. och det tog tre månader innan vi fick ett nytt hem jag och min syster med hästar och så. sen stabilicerades skolan. jag hittade en pojkvän i 8 år och för o vara säkra innan nått sex vilket fick dröja för mig testade vi oss o vidare på ungdomsmottagningen. ingen var smittad av något, ibland brukade han lukta som den mannen i munnen. det var midre kul. morgonlukt i mun. skarpa parfymer coulonge reagerar jag på med. men av andra orsaker rakvatten som är en grisig lukt av herr som inte är god alls, det verkligen sticker i näsan och jag vill bara iväg ,
det gick i alla fall åtta år, jag gick ut skolan , och började jobba, på jobbet kom det 4 killar en dag , varav en blev indragen i en bil och killarna cyklade , vi fick ringa polisen för det var ingen de kände killarna var 9 år gamla eller nått, och det blev förhör och rättegång och jag vittnade ,
sen ...
  sen blev granfejd. o filmn. .
men som pappa
och sen stödda kontakten, via familjen,
här har jag i ålder redan glömt bort mycket.
som  varit o hänt innan. vissa bitar är mycket svåra att ta , att han hotat grannar ochh levt loppan på alkohol , och vidare.bo hotat hem slagit isönder polisbilar  . i alla fall nu.
vi släppte sen kontakten igen, tills jag blev 20 ? och då hade han kontaktperson med sig.
när han sen drack igen, släpptes kontakten. de ringde från ambulansen en dag, när han var nära på att dö. så fick vi halv kontakt . sen fick han hjärnblödning och skärpte till sig varje dag , slutade dricka och fick ordning på sitt liv.
. eftersom vi inte levt samma liv är de ibland påfrestande.Sorgen fanns där när inte du fanns där "att prata om något alls, och om vad han gjort i livet. 
sen fick han hjärnblödning och blev nykter. och idag har han varit nykter i många år.




sorgen fanns där när inte du fanns där
att skriva om att " försvinna från andra ", rymma är det mordernare ordet.
i från  i unga år försvann med barnsben från många människor runtomkring..  Och jag har inte reflekterat runt de mycket,  för man glömmer av det efterhand.Man glömmer de som fanns runt omkring och visst med mina minnesskador är de lite intressant. Vilken ålder..har jag frågat mig kommer den och den in i livet elller hur,
  Osv När man försvinner från andra tänker man på det ibland mycket/  ibland lite,
lite är väl med beroende på om man är yngre eller äldre har med en sorts påverkan..  Man saknar personer via känslor för dem. Och när man glömmer finns fortfarande känslor kvar där , blir man sen påmind undrar vad det är, detta hände mig . många gånger om.
 och värmen och kärlekar är ibland kvar.
När man är liten glömmer man personer runt omkring i minnet,  och nya minnen kommer till. så finns de de som visar sig kanske på stan och då minns man , Men så finns det påminnande saker eller känsla som är lite "  förträngd " över händelser eller personer. Familj eller vänner eller nån bekant. Jag hade en i min närhet en gång som sa fiender på finska när han spelade ett spel. .  Jag kunde inte komma på vad de var med de ordet,  varför de var så bekant förens jag kom till ljungby och tänkte på det..och såg en bekant ansikte .  
Men ibland minns du bara lite,  när du skiljts ifrån dem du tycker om som liten, och flyttas runt eller omkring,  som med  vänner så måste du anpassa dig till nytt liv,  det blir nya vänner,  och bekanta i livet.
En  Mamma eller pappa kanske får fler familjemedlemmar och fler kommer in i livet. livet går vidare vare sig man vill eller inte och man anpassar sig efter det om man är liten, egentligen även som stor med,
Och du får små minnen med dessa med och livet fortsätter.Men så kommer dessa dagar,  då forskning kommer och du får träffa dina släkter eller gamla vänner. Och du får veta vad alla släktingar heter och nya band kommer upp. Vare sig du minns de gamla eller inte. och dina vänner du har kanske ser dig lycklig men kanske inte förstår så mycket om det.Men tillbaka Så barnet i sig tänker inte på det sättet,  i början kanske barnet vill tillbaka,samtidigt stannar barnet hos den den känner.. Men kan också bli bråkig eller så kallad bångstyriga.  Men ibland efter ett tag suddas minnet ut för att kunna leva normalt.  Men ibland kan minnena komma tillbaka eller lusten inombords eller funderingar på familj och släkt som är barnets eget.  Som att fundera på var pappa är,  eller mamman jobbar med.  Vilka de varit i livet osv.  under tonåren kommer ofta de frågorna till och även lusten känslor inombords, man börjar söka..  Även i andra om så bara ord..  Man vill lära sig nya saker osv från vänner bekant eller släkt eller familj. Genom Man söker igen sig själv. Hittar man ofta i gruppen bland kompisar från samma land eller språk.  Att förlora sitt språk via att inte få tala det och umgänge bryts och släktband. Att hitta tillbaka och hitta sin släkt ursprung bekanta och ibland sina gamla vänner kan ge mycket.  Även i språket och känslor.  Att hitta varandra ger ofta glädje tårar och mer känslor.  Och förlåtelse för varandras tid ifrån varandra,  eller handlingar är stort.  Att glädjas för varandra och lära känna varandra igen.  Att kunna berätta livet eller händelser och lägga ihop och lyssna på varandra, att pyssla ihop livet..   Det är många steg emellan.  saknade och letande och försöka hitta varandra kan ta lång tid i livet,  ibland tar det hela livet,  ibland tar det bara 15 år. Ibland möter du någon speciell.  Livet fortsätter ju precis som du vill ha det,  och det kan även kännas konstigt eller harmoniskt,   hur ni fortsätter stigen tillsammans..  Och börjar bry sig om.,  och tar emot de minnena som kommer. Att skiljas från någon som betyder nått,  som blivit begravt i en känsla inombords.  Är stort att ses igen och känslor blir format i minnen igen.
Att leta efter några man tycker om kan vara väldigt påfrestande och är också en process inombords,  allt från ilskan sorg  att förlora någon,  eller gråta sig igenom livet av hopp att de kommer tillbaka..  Snarare barnet kommer tillbaka .jag var borta som barn. 
jag var på rymmen som 15 åring.
jag minns jag kom på det själv, att den dagen räckte det, jag ville testa nått nytt samtidigt, vi hade halvbråkat hemma några gånger innan, och jag hade hittat nytt umgänge.
som man kunde festa med tex, nått man egentligen inte fick.
jag minns jag sa jag skulle till ungdomsmottagningen och jag gick dit, sen rymde jag, jag började med att åka buss upp till ryd, och gick in i en lägenhet, där det bodde tre styckna, en på rymmen och en som bara bodde där för att bo och innehavaren, innehavaren gick på droger, så det var inte så passande, han var mycket kontrollerande mot mig och vi bråkade var dag, varör jag stack just dit har jag inget svar på,
jag fick min plats i soffan , och han tände en cigg och askade i ögat på mig, men vi hade med kul, hade uppblåsbara fotöljer , lyssnade på musik var dag, och jag skulle självklart laga maten han fick tag på, det skulle bli nån köttfärsås med chillie i , så två flskor chillie och mycket annat, så fick de äta först,
han gjorde äckliga korv med bröd, var dag, och margarinet som fett lade han över på brödet i massor,
han var rätt äcklig med när man tänker över det nu, hans humör pendlade i tempel takt och han kunde slita och dra i en, hans vilja skulle bestämma och båda var envisa på den tiden, han ville alltid jag skulle vara med, men han ville alltid på sitt värsta humör pussas på kinden, och var fruktansvärt svartsjuk av sig så inga vänner fick gå nära honom och mig alls, han såg sig som min beskyddare fast under rus, och absolut ingen fick komma nära, på sommaren jagade han mina kompisar med kniv i ljungby, de fick inte komma nära, rått gjort men han levde så, han hade blivit dömd många gånger och det var någon som anmölt honom för våldtäckt han tänkte och ältade varje dag.. jag var femton, jag säger jag inte minns nått ännu just med den delen när han vill påstå vi gjort det, han hade övertaget den gången ,
jag fick panik och var anmld förvunnen så fick han paranoia att det satt befäl i varenda buske och var gång fick vi inte vara ute och röra oss och då blev han arg, han blev även svartsjuk på sin kompis som pratade med mig, inte en utan flera, och de fäste jag mig mer hos, en dag var vi på fest i linköping, 15 år gammal och jag drack sprit , rakt av, det var ingen öl utan sprit, kvällen spårade ut när han blev svartsjuk på en jag pratade med och började få bra kontakt med som ville dra ut mig och han från de kretsarna, så vi pratade i alla fall i soffan om några saker, vardagliga saker om skola och kompisar på sidan om, han blev svartsjuk så jag var tvungen ssnarare båda var tvungna att låsa in oss på toa , det bankades och skreks råtta jag ska komma in, efter det ringde jag mina utomstående kompisar i ljungby som blivit hotade av honom innan, och bad de hämta mig i linköping på en mack, tror jag sov hos en av dde killarna som kom, han är min bäästis idag och vi har kännt varandra i 19 år, jag brukar begee mig till honom ibland och sova på soffan ibland i långa perioder för jag vet jag får vara , och jag vet jag är trygg, . i alla fall han hämtade mig ooch det var väl tur vi inte blev stoppade då av polisbilen där bak, 15 år på rymmen,
många av mina normala vänner trodde jag dog när jag trillat i ån och varit borta förlänge från stan, och jag kom senare till en familj i mörrum, och skapade mig ett bra liv med skola vänner nära vänner och fick ny etik och moral. vi stod rätt nära varandra när vi var ungdommar, men det kunde man bli med mig, nära vänner, som en egen speciell familj jag gillar, jag kom till ljungby i alla fall, och sov hos några kompisar, tog kontakt med mamma, en dag ringde telefonen och hon svarade, då de berättade jag var borta, hon sa det att det visste hon för hon har kommit hit. jag fick åka upp igen , och hämta och packade saker var redan klart.
jag satt mig på bussen fick några brev av några vänner och sen åkte jag, när jag kom ner dog sophie ,
och jag fick brev av dem, hon hade varit borta par veckor, innan hon hittats död.
när jag sen kom upp i 25 då hittades jag av en vän , när jag var i ljungby, jag har inga svar, men men, jag vet att vissa är varit besvikna på redigt , men sen fick jag tänka på det igen, inte bara om det utan även när jag förvunnit som barn . 
  Och kanske letandet efter varenda unge. Att försvinna i äldre dagar finns ofta ursäkter för.  De kan ha hänt nått som inte går att lösa,  eller frivilligt hålla sig borta.
 Det är från 90 talet också ett grupptryck eller coolt att kunna rymma ifrån. Bland ungdomar,  men de kan även vara bekymmer..  eller att de hamnar i massa de inte kan ta sig ur på andra sätt..
Det kan ligga familjedrama i botten med.Men  Att vara saknad,  att hamna på fel ställen är med väldigt vanligt.  En flykt, till en flykt.  Oftast blir föräldrar så arga att de saknar sin unge till att inte leta efter dem i besvikelse. ibland letas det i varje andetag.  Och livet ut kanske barnen får höra det.Att däremot hitta spårlöst/ a i några sorters olika brott,  eller den försvunna hållas mot vilja,  kan kännas i för de drabbade känslor.
Och de har ofta rädsla,  oftast i längre perioder . Och då är man ofta tacksam att komma ut.efterråt..   Beroende på hur länge de är,  kan de med fundera sig hem. Funderingar på hur livet är hemma i stora känslor och sorg..  Lyckans,  kan kännas stort inombords när de faktiskt släpper alla känslor av rädsla och de tvång eller vad de varit utsatta för.Lycka över att komma hem till en säker plats.  Ibland förstår inte de som inte varit med,  hur de faktiskt känns,  och ibland det visar mycket glädje eller blir svajiga,
Att komma hem efter varit på rymmen kan leda till att det inte går att komma hem igen. utan ett flyttande kan tillkomma.  Ibland att problem började redan innan,  eller efter.
Så det finns mycket i livet att fördjupa sig i.och tacksam över familj och släkt och bekanta och speciellt vänner i med och motgångar i stöd och att faktiskt funnits som en extra familjemedlem.  Som
En extra bror och syster.
Tacksam över de jag växt upp med och även de bekanta i uppväxten.  Och speciellt till de nyfunna släktingar och bekanta och kärlekar vänner i livet.  Och för och i stödjande och i kärlek växt upp sida vid sida runt om i Sverige och speciella är alla. Och även förhållandet efter i paas är inte hör hemma hemma..
och om rymma hemifrån och även gå vilse,  och känslor runt omkring, att hittas och relationer ,  även att kunna lappa ihop relation,  sen även om saknade personer och vad som kanske kan ske på vägen.  
"

Jag hade min normala dag på jobbet. Inom ett mat ställe. . Det började bli kväll och jag skrev in tidningen. Sen gick det fort. Utanför fönstret kom några små små killar framför fönstret. Den ene killen han precis av sin cykel och sprang in och gömde sig, nästa av killarna cyklade vidare men en av killarna blev indragen i en bil med våld. . Han greppade ungen och kastade in barnet i bilen , och pojken skrek nått. Detta gick jätte fort framför mig. . Han körde fort därifrån och pojken i kiosken kom ut. Jag gick ut ur butiken. När jag tvunget var tungen att fråga vad som hände. Han förklarade att de små barnen inte kände mannen som följt och kört efter dem med bilen... Ett tu tre kommer bilen tillbaka, killen springer in i butiken igen. Denne gången stannar han en stund utanför och stiger ut ur bilen och kastar sig in i bilen igen och kör där ifrån.. Vi ringde till konstaplen och berättade vad som hänt. Och de pratar med pojken på telefonen samtidigt som han fick sitta och vänta inne hos oss medans vi stängde ner butiken och läste... Polisen kom och vi låste och föräldrana kom . Vi åkte hem. På kvällen efter kom ett samtal på telefonen från polisen där de förhörde sig lite snabbt , detta slängde de sedan i tidningen . . Och en tid för att sedan kalla till förhör på polisstationen och för att sedan kom pappret om att kalla till tingsrätten. . När vi kom till tingsrätten var vi alla där . Man fick svära eden om att hålla sig till sanningen , vi vittnade och vi fick sedan frågan om vi ville ha nått för förlorad inkomst, där vi svarade nej, och senare fick vi erbjudandet att stanna kvar i rätten och lyssna och få papprena på domen . men vi åkte hem, och sen började vi jobba igen... Så kan det gå till i livets svängiga dagar..

Jag har en skuggbild.  Av nån som varit en vän i tiden..en skuggbild från mitt förflutna som jag inte minns så bra. Jag mindes kommentarer igår.  Men det är fortfarande som en skugga.
Har dock inget att säga idag som är världens viktigaste..
jag fick en smäll i huvudet. och sen började minnet smalna av. jag vaknade upp vacklig i ben och balansen var ur. jag gick alltid på promenad .  en dag gick jag vilse , snö ute vid fabrikerna. en morgon när det varit folk i omkretsen ute förstod jag att jag inte minns så mycket längre . om mina ungdomsvänner. ibland var det nått ord jag fastnade för . men hittar inte personen som sagt vad eller hur de ser ut. och tvärt om minns inte personer jag ungåtts med men små händelser. jag försökte verkligen komma på. ältade lite fick tryck i huvudet. så mycket jag ville veta. hur jag kunde sitta dagligen. och om omtyckta personer som bara försvunnit och jag frågade frågor bland vänner . vilka de var och så.
jag har en händelse snabbt  jag gick in i affären. när jag gick därifrån kom en kille jag tyckte jag kände igen. så för att inte göra bort mig hälsade jag. och gick vidare. sen så när jag kom hem så pratade jag med en kille på messenger . han skrev brukar du ha brått i affärer som jag? jag svarade tillbaka var det dig jag träffade idag? varför hälsade du om du inte vet vem det är? förklarade svårt med sånt. ansiktet.. han har även varit på promenader innan och gemenskapa nära vänner.
sen började nästa sak inombords när minnet började vackla hemma. vem som var pappa och mamma och vidare saker tex om kusinerna syssler vi gjort som ungdom som jag fortfarande inte kommer ihåg . det är som cyckla och sluta  komma ihåg hur det är. när du kommer upp på cyckeln får du obalanse och vinglar iväg. ibland går det inte alls.
under samma period vacklade jag mycket och svimningsattacker varje dag. jag gick som jag var kraftigt berusad var gång jag ställde mig upp. och sen även en lustig huvudvärk . den konstigaste jag någonsin haft. . jag skakade ofta nästan varje dag.och benen bar aldrig.
jag hade perioder där folk blev förmycket att jag inte ville gå ut och började nästan lipa varje dag. och hoppade av raketer och sen fick träna mig på att gå ute i affärer och så. en period var jag bara hemma hos mamma och åt och handlade inte nått , så bara satt där. sen när jag kom ut igen så hade de förändrat affärer . tex nya apparater och vidare.
vissa dagar som kommer är jag lost . i minnet. jag är inte så pratglad ibland som jag varit förr.
och glad och sprallig. och sen så när allt de kom samtidigt förändrades jag . min bästa vän undrade vad som hände .
jag blev inlagd av en hyrläkare vid den tiden jag började få ptsd. och sånt. och sjukhus tiden var hemsk och det ända som höll mig levande var vännerna där inne. höll uppe modet gjirde de ute. och sen fick jag en kolapps där jag miste synen var tvungen lägga mig ner med kraftig huvudvärk. och det hände mycket där. vaknade med en penna mot halsen, blev inlåst i buren vid telefonen. förlorade mina husdjur för ingen kunde ta dem. och chockades av att hämtas av polisbilen dit . framför mina armekompisar.. under den tiden lång tid där. jag kunde inte st och gå ordentligt . så sprang det förbi en i huset vid min dörr , rätt otäck kille men kllade på hans strumpsätt att böja foten. ett speciellt sätt för oss finnar. kom jag på att jag skulle lära mig gå normalt så ingen skulle skämmas för mig inte heller jag. först blixtrade det till i hjässan, sen var det svårt att gå med första steget och sen andra. sen tredje. använde hela korridoren och hoppades ingen skulle se mig där. efter många ggr gick det bra. sen höll jag det i huvudet varje dag ett steg i taget ett steg i taget ett bra tag. sen fanns det folk som har härmat förr hur jag gick från början. barnsligt. sen hade jag stora kisseriproblem där sprang på toa var tionde minut , och pratade med en sköterska som hånade när hon gav medicin på sin blick , hon sa det fanns blöja men jag vägrade. jag började fundera på krysta istället för kissa. men när jag kom tillbaka kom jag till ett boende fick inte bo hos en vän jag ville från början . fick inte utan det skulle vara bättre så. jag började sova lättskrämd och lättväckt. satt ofta ute i långa perioder även på festivalen. ibland kom det förbi några som ville snacka . boendet ville jag skulle skita i mina vänner som inte gjorde nått alls. och sen ungås med en kille där. visst han var trevlig men gick på droger och försökte bränna ner stället och trycka fram brandlarm. mitt brandlarm satt precis i väggen så vid tre gick de igång . och jag hoppade ut. är brandrädd sen  det var en på armecampingen i västervik som blev innebränd precis vid våran stuga.. som vi campade på förr.. denna rädslan växte sig till spis plus att jag glömt hur man lagade mat. åt gjorde jag hos mamma . och tvättmaskiner.
sen så satt min k inlåst i ett hem lägenhet på rymmen inlåst och fick hämtas av piketen naken och skändad av män med cam och våldtäkter.

hände en massa annat med . jag fick en man som ville att jag skulle gifta mig för 30.000 kr med en utomlands . och m fick grupptryck när hon varit och festat att suga av tio killar på en kväll i ring. och sen nätdejtade hon på den tiden och blev internet utpressad. och sen hotade de lägga ut bilderna på nätet sen en kille var svartsjuk och filmade när vi firade nyår. och en förgrep sig  x när hon skulle vakna av att tafsa på henne. hon var inte gammal.  namn fått reda på det blev det skrik och tjafs och gråt.. och sen en kväll bråkade vi rätt kraftigt , men det är förlåtet av båda . så har vi haft många år att båda har svårt att läka . speciellt med om män..x började skära sig och fick deppretion nu under äldre dagar. som hon nu får vård för redig vård. och de ska gå på öppenvård fa.


brukar aldrig bråka med mina syskon fast vid den perioden o minnesluckor tjafsa 3 ggr , så fem gånger på 27 år har vi bara tjafsat aldrig bråkat. så är det med mina yngre syskon med aldrig bråkat. 
sen även under uppväxten bara bråkat två ggr. 
ta mig till bergen där min kärlek finns
känslan för naturen där känslan finns.
ta mig till bergen så jag kan leva igen
ta mig till bergen och där hjärtat finnns,
ta mig till himlen på berget vi står
där vi kan leva och må
där det är skönt att stå
ta mig till min älskling där jag kan känna mig trygg
och inte bortskämd och skygg
ta mig till min älskling som jag tycker om
hör detta i en evig sång
ta mig mot solen där friheten finns
där kärlek är något man minns
ta mig till bergen där livet är
så som det inte är här
ta mig till kärlekens bergens man
allt man kan känna allt man kan
låt mig ta tryggheten med en liten famn
låt oss ta kärleken i hamn
mot lycka frihet och tryggheten du ler
det var mot mig du ser
ta mig till bergen och allt som håller mig kär
där kärleken mig bär
ut över gammalt något nytt och blått
där vi kan bygga oss ett slott
ta mig till bergen där friheten finns
det är mot dig jag minns
med ett leende var dag att ha kul
där ingen blir ful
ta mig till bergen där människorna mår
du lämnade mig nästan med sår
ta mig till kärleken vid nästa berg
ut från olyckan och allt herg
ta mig till friheten där lyckan består
klarar hur alla mår
ta mig till ditt berg frihetens man
ta friheten i hamn
det var en gång en måne som steg upp på skyn,
alla stjärnor blinkade och blinkade, långt där uppe flög ett litet flygplan men det var egentligen mycket större än lille kanin, lille kanin var en kanin på 2 år gammal,
han bodde inte i världens bästa familj, fast för lille kanin var hans familj den bästa ,
pappa kanin var inte snäll utan elak varje kväll , och en dag kom poliskaninerna knatte och plutt , knatte och plutt sa till pappa kanin att nu får han vara snäll mot alla , även lillekanins mamma,
lillekanins mamma satt i ett rum och grät, så berättade hon allt förknatte och plutt ,
pappa kanin fick åka polisbilen men det sa mamma kanin att han nog tyckte var kul för det fanns ju sirener i den,
lille kanin kände sig nu så ensam när hahn satt där på kvällen och tittade på månen,
då kom knatte och plutt tillbaka.
vad kolllar du på lille kanin undrade plutt,?
månen, och alla stjärnor ,
tycker du om stjärnorna frågade knatte
ja och där uppe flyger alla flygplan.
vet du lille kanin,
ibland flyger vi med ,
du kanske vill med på ett äventyr.
ja gärna sa lille kanin,
lille kanin fick göra det mesta,
så växte lille kanin upp utan sin pappa kanin, och en dag öppnade sig himlen, och precis sånt flygplan han sett när han var barn flög förbi, det var ett svart plan och bettyde kungensplan.
det var ett ståtligt plan, lille kanin försökte aldrig hamna i trubbel men kollade upp på detta flygplanet och mindes han mindes tillbaka till natten med alla stjärnorna och månen, ännu idag sitter lille kanin och tittar ut på sitt flygplan han en gång fick när han var barn. av hopp

sorgen fanns där i saknaden när inte du var där

sorgen fanns där när inte du fanns där


mina hemligheter måste ibland ut.. 
att skriva om att " försvinna från andra ", rymma är det mordernare ordet.
i från  i unga år försvann med barnsben från många människor runtomkring..  Och jag har inte reflekterat runt de mycket,  för man glömmer av det efterhand.Man glömmer de som fanns runt omkring och visst med mina minnesskador är de lite intressant. Vilken ålder..har jag frågat mig kommer den och den in i livet elller hur,
  Osv När man försvinner från andra tänker man på det ibland mycket/  ibland lite,
lite är väl med beroende på om man är yngre eller äldre har med en sorts påverkan..  Man saknar personer via känslor för dem. Och när man glömmer finns fortfarande känslor kvar där , blir man sen påmind undrar vad det är, detta hände mig . många gånger om.
 och värmen och kärlekar är ibland kvar.
När man är liten glömmer man personer runt omkring i minnet,  och nya minnen kommer till. så finns de de som visar sig kanske på stan och då minns man , Men så finns det påminnande saker eller känsla som är lite "  förträngd " över händelser eller personer. Familj eller vänner eller nån bekant. Jag hade en i min närhet en gång som sa fiender på finska när han spelade ett spel. .  Jag kunde inte komma på vad de var med de ordet,  varför de var så bekant förens jag kom till ljungby och tänkte på det..och såg en bekant ansikte .  
Men ibland minns du bara lite,  när du skiljts ifrån dem du tycker om som liten, och flyttas runt eller omkring,  som med  vänner så måste du anpassa dig till nytt liv,  det blir nya vänner,  och bekanta i livet.
En  Mamma eller pappa kanske får fler familjemedlemmar och fler kommer in i livet. livet går vidare vare sig man vill eller inte och man anpassar sig efter det om man är liten, egentligen även som stor med,
Och du får små minnen med dessa med och livet fortsätter.Men så kommer dessa dagar,  då forskning kommer och du får träffa dina släkter eller gamla vänner. Och du får veta vad alla släktingar heter och nya band kommer upp. Vare sig du minns de gamla eller inte. och dina vänner du har kanske ser dig lycklig men kanske inte förstår så mycket om det.Men tillbaka Så barnet i sig tänker inte på det sättet,  i början kanske barnet vill tillbaka,samtidigt stannar barnet hos den den känner.. Men kan också bli bråkig eller så kallad bångstyriga.  Men ibland efter ett tag suddas minnet ut för att kunna leva normalt.  Men ibland kan minnena komma tillbaka eller lusten inombords eller funderingar på familj och släkt som är barnets eget.  Som att fundera på var pappa är,  eller mamman jobbar med.  Vilka de varit i livet osv.  under tonåren kommer ofta de frågorna till och även lusten känslor inombords, man börjar söka..  Även i andra om så bara ord..  Man vill lära sig nya saker osv från vänner bekant eller släkt eller familj. Genom Man söker igen sig själv. Hittar man ofta i gruppen bland kompisar från samma land eller språk.  Att förlora sitt språk via att inte få tala det och umgänge bryts och släktband. Att hitta tillbaka och hitta sin släkt ursprung bekanta och ibland sina gamla vänner kan ge mycket.  Även i språket och känslor.  Att hitta varandra ger ofta glädje tårar och mer känslor.  Och förlåtelse för varandras tid ifrån varandra,  eller handlingar är stort.  Att glädjas för varandra och lära känna varandra igen.  Att kunna berätta livet eller händelser och lägga ihop och lyssna på varandra, att pyssla ihop livet..   Det är många steg emellan.  saknade och letande och försöka hitta varandra kan ta lång tid i livet,  ibland tar det hela livet,  ibland tar det bara 15 år. Ibland möter du någon speciell.  Livet fortsätter ju precis som du vill ha det,  och det kan även kännas konstigt eller harmoniskt,   hur ni fortsätter stigen tillsammans..  Och börjar bry sig om.,  och tar emot de minnena som kommer. Att skiljas från någon som betyder nått,  som blivit begravt i en känsla inombords.  Är stort att ses igen och känslor blir format i minnen igen.
Att leta efter några man tycker om kan vara väldigt påfrestande och är också en process inombords,  allt från ilskan sorg  att förlora någon,  eller gråta sig igenom livet av hopp att de kommer tillbaka..  Snarare barnet kommer tillbaka .jag var borta som barn. 
yngre ålder.. 

men 
jag var på rymmen som 15 åring också.
jag minns jag kom på det själv, att den dagen räckte det, jag ville testa nått nytt samtidigt, vi hade halvbråkat hemma några gånger innan, och jag hade hittat nytt umgänge.
som man kunde festa med tex, nått man egentligen inte fick.
jag minns jag sa jag skulle till ungdomsmottagningen och jag gick dit, sen rymde jag, jag började med att åka buss upp till ryd, och gick in i en lägenhet, där det bodde tre styckna, en på rymmen och en som bara bodde där för att bo och innehavaren, innehavaren gick dock på droger, så det var inte så passande, han var mycket kontrollerande mot mig och vi bråkade var dag, varör jag stack just dit har jag inget svar på,
jag fick min plats i soffan , och han tände en cigg och askade i ögat på mig, men vi hade med kul, hade uppblåsbara fotöljer , lyssnade på musik var dag, och jag skulle självklart laga maten han fick tag på, det skulle bli nån köttfärsås med chillie i , så två flskor chillie och mycket annat, så fick de äta först,
han gjorde äckliga korv med bröd, var dag, och margarinet som fett lade han över på brödet i massor,
han var rätt äcklig med när man tänker över det nu, och mycket äldre än vad jag var då.  hans humör pendlade i tempel takt och han kunde slita och dra i en, hans vilja skulle bestämma och båda var envisa på den tiden, han ville alltid jag skulle vara med, men han ville alltid på sitt värsta humör pussas på kinden, och var fruktansvärt svartsjuk av sig så inga vänner fick gå nära honom och mig alls, han såg sig som min beskyddare fast under rus, och absolut ingen fick komma nära, på sommaren jagade han mina kompisar med kniv i ljungby, de fick inte komma nära, rått gjort men han levde så, han hade blivit dömd många gånger och det var någon som anmölt honom för våldtäckt han tänkte och ältade varje dag.. jag var femton, jag säger jag inte minns nått ännu just med den delen när han vill påstå vi gjort det, han hade övertaget den gången ,
jag fick panik och var anmld förvunnen så fick han paranoia att det satt befäl i varenda buske och var gång fick vi inte vara ute och röra oss och då blev han arg, han blev även svartsjuk på sin kompis som pratade med mig, inte en utan flera, och de fäste jag mig mer hos, en dag var vi på fest i linköping, 15 år gammal och jag drack sprit , rakt av, det var ingen öl utan sprit, kvällen spårade ut när han blev svartsjuk på en jag pratade med och började få bra kontakt med som ville dra ut mig och han från de kretsarna, så vi pratade i alla fall i soffan om några saker, vardagliga saker om skola och kompisar på sidan om, han blev svartsjuk så jag var tvungen ssnarare båda var tvungna att låsa in oss på toa , det bankades och skreks råtta jag ska komma in, efter det ringde jag mina utomstående kompisar i ljungby som blivit hotade av honom innan, och bad de hämta mig i linköping på en mack, tror jag sov hos en av dde killarna som kom, han är min bäästis idag och vi har kännt varandra i 19 år, jag brukar begee mig till honom ibland och sova på soffan ibland i långa perioder för jag vet jag får vara , och jag vet jag är trygg, . i alla fall han hämtade mig ooch det var väl tur vi inte blev stoppade då av polisbilen där bak, 15 år på rymmen,
många av mina normala vänner trodde jag dog när jag trillat i ån och varit borta förlänge från stan, och jag kom senare till en familj i mörrum, och skapade mig ett bra liv med skola vänner nära vänner och fick ny etik och moral. vi stod rätt nära varandra när vi var ungdommar, men det kunde man bli med mig, nära vänner, som en egen speciell familj jag gillar, jag kom till ljungby i alla fall, och sov hos några kompisar, tog kontakt med mamma, en dag ringde telefonen och hon svarade, då de berättade jag var borta, hon sa det att det visste hon för hon har kommit hit. jag fick åka upp igen , och hämta och packade saker var redan klart.
jag satt mig på bussen fick några brev av några vänner och sen åkte jag, när jag kom ner dog sophie ,
och jag fick brev av dem, hon hade varit borta par veckor, innan hon hittats död.
när jag sen kom upp i 25 då hittades jag av en vän , när jag var i ljungby, jag har inga svar, men men, jag vet att vissa är varit besvikna på redigt , men sen fick jag tänka på det igen, inte bara om det utan även när jag förvunnit som barn . 
  Och kanske letandet efter varenda unge. Att försvinna i äldre dagar finns ofta ursäkter för.  De kan ha hänt nått som inte går att lösa,  eller frivilligt hålla sig borta.
 Det är från 90 talet också ett grupptryck eller coolt att kunna rymma ifrån. Bland ungdomar,  men de kan även vara bekymmer..  eller att de hamnar i massa de inte kan ta sig ur på andra sätt..
Det kan ligga familjedrama i botten med.Men  Att vara saknad,  att hamna på fel ställen är med väldigt vanligt.  En flykt, till en flykt.  Oftast blir föräldrar så arga att de saknar sin unge till att inte leta efter dem i besvikelse. ibland letas det i varje andetag.  Och livet ut kanske barnen får höra det.Att däremot hitta spårlöst/ a i några sorters olika brott,  eller den försvunna hållas mot vilja,  kan kännas i för de drabbade känslor.
Och de har ofta rädsla,  oftast i längre perioder . Och då är man ofta tacksam att komma ut.efterråt..   Beroende på hur länge de är,  kan de med fundera sig hem. Funderingar på hur livet är hemma i stora känslor och sorg..  Lyckans,  kan kännas stort inombords när de faktiskt släpper alla känslor av rädsla och de tvång eller vad de varit utsatta för.Lycka över att komma hem till en säker plats.  Ibland förstår inte de som inte varit med,  hur de faktiskt känns,  och ibland det visar mycket glädje eller blir svajiga,
Att komma hem efter varit på rymmen kan leda till att det inte går att komma hem igen. utan ett flyttande kan tillkomma.  Ibland att problem började redan innan,  eller efter.
Så det finns mycket i livet att fördjupa sig i.och tacksam över familj och släkt och bekanta och speciellt vänner i med och motgångar i stöd och att faktiskt funnits som en extra familjemedlem.  Som
En extra bror och syster.
Tacksam över de jag växt upp med och även de bekanta i uppväxten.  Och speciellt till de nyfunna släktingar och bekanta och kärlekar vänner i livet.  Och för och i stödjande och i kärlek växt upp sida vid sida runt om i Sverige och speciella är alla. Och även förhållandet efter i paas är inte hör hemma hemma..
och om rymma hemifrån och även gå vilse,  och känslor runt omkring, att hittas och relationer ,  även att kunna lappa ihop relation,  sen även om saknade personer och vad som kanske kan ske på vägen.