JAG HAR SETT DINA ÖGON
mamma och pappa träffades när han åkte raggarrunda och umgicks med mormor.
de blev gravida och flyttade in i en lägenhet .
pappa jagade nått tillfälle m på rastgården med yxa eller kniv.
men de fortsatte leva så, när han blev arg. Fast han draack jämt.
ursäkten till att dricka . att de var ångestrelaterat. hans mor och far hade skillt sig i låg ålder
jag föddes på sjukhuset , pappa var inte på själva födeseln,han var hemma full. när pappa kom dagen efter , var han inte nykter på sjukhuset.men han kom med min farbror som ville ha äran att bära hem mig.
mormor sa att jag hade navelsträngen runt halsen att hon senare testade handgrepp taget,
jag fick åka hem, men pappa och farbror och så ville köra mig i barnvagnen.
jag fick sitt första bad av mormor. och kläder,
mamma var runt 18 .
pappa mindes att någon tog plånkan med pengar i och senare hade de inte pengar till blöjor och mat och gick till socialen och där hotade pappa socialsekreteraren och slog sönder saker för han inte fick pengar , mamma fick gå ut ur rummet och hon skämdes nog, medans pappa slog sönder rummet,
när jag var tre år gammal
dansade jag på krossat glas , i en sönderslagen lägenhet, det var hål i väggarna , där stod jag och dans hoppade i vatten stövlar, i krossat glas.
mormor kom på besök , och såg mig stå där och hoppa och skratta samtidigt.. hon bad mamma bege sig med mig , ta och flytta huttrade hon till mamma
ytter dörren låg som ett bord, för bordet var sönder. de hade tagit ytterdörren pappa och hans vänner till ett bord. då sa hon till mamma att inte leva så där.
När jag var runt tre sparkade han mamma när de satt och åt mat.. full .
när jag var mindre använde
pappa bestikkniv och hotade mamma . inget farligt.
pappa gjorde med en örfil mot hyttande mot mamma som träffade mig när hon höll i mig.
när jag var liten runt tre , grät jag, på kvällen i sängen att jag tystades en kort stund med huvudkudden i sängen.jag trycktes ner i sängen med kudden över mig. ett sätt att få mig sluta gråta, i offentligheten,
pappa uttalade med hot att han skulle döda , och skaffade lås på dörren, mot befälen . bartikerade lägenhetens dörr så att ingen kom in och ut.
när jag var i den åldern ville en kille försvara mamma som blev sparkad när hon låg ner, enligt mamma , att han höll på att bli ihälslagen. pappa fick förbud mot att se honom .
när jag var runt 3.5 4 år gammal
så tog mamma mig ,så flydde vi genom halva sverige ner mot skåne , till vid stenarnas plats. till kim. den där killen som försvarat henne innan, där bodde vi ett tag i hans hus. kim kände mormor. Och vi bodde i hans hus, pappa gick in på socialen i full fart och skrek att det var kidnappning av hans barn,
efter det bodde vi i malmöhus, nått kvinnohus,. för flykten .
sen vidare mot morfar. min käre morfar, och vad jag gillade att sitta i hans knä, och höra på när han skämtade och pratade pysslade och lekte, min mamma försökte leka doktor och jag och en vän som jag fick till granne smög alltid in på hans rum med stora gadderober fulla med disney , kalle anka och gamla kalle anka filmer, det var juvligt att slå upp de dörrarna och springa ner för trappan och sätta sig och kolla på film. utanför hade han ett växthus full med grönsaker man kunde tjuva , och en vattenspridare att springa i, och hans alltan var byggd av han själv och farbror tore , tore var hans bror och var polis i sitt yrke, vi åkte på semester med hans bror , och det var långa rundor, men han var snäll och lånade ut sin hatt till mig,
när vi kom till morfar, kom pappa dit , han bankade på dörren. och morfar sa till att han inte fick komma dit och träffa hans dotter. pappa påpekade de med hans dotter, efter ett tag fick han sova på soffan och begedde sig iväg innan alla vaknat.. vi firade jul hos morfar , han klädde ut sig till tomte och jag gick försiktigt fram satt mig i hans knä , jag var fyra, fick min present , och kollade in i hans stora mask och såg hans ögon , hej morfar utbrast jag.
i pappas släkt
i hans släkt, finns kulturer, att sånt händer inte, och så ska det vara. så hade visst mamma blivit tillsagd. enligt henne efteråt , om både klädsel och uppförande , kontrollerande på en gång , enligt mamma även jag har den normen i mig även med kläder. men det har jag fått från andra.
senare , av just kulturer, inte för jag bryr mig så mycket , men det finns där ändå. pappa pratade finska, när han var med sina vänner fick barnen inte prata det , men vi kunde språket vi barn ändå. gemensamt medd mina finska kompisar, till och med sverige finska, meänkieli .
mamma och pappa bodde hos pappas släktingar ett tag, de . de fick låna en lägenhet men blev lurade ,så de blev bostadslösa. hyresvärden flyttade ut så där stod de med mig utan bostad,
de flyttade mellan anderstorp och gislaved.
och hos mormor och pappas far , och någon släkting till pappa.
hos farmor blev hon sen gravid med min syster. när pappa hade permis hos sin mor. han blev ofta inlagd och även kkåken står på hans lista , men mest behandlingshem,
han hamnade på behandlingshem, lovade att sköta till sig om vi fick vara med, behandlingshemmet som familjer fick vara med på. det var någon jag pratade med där men blev tillsagd att inte prata med människohandlare, av en föreståndare , vi fick senare åka där ifrån och pappa skrev ut sig med..
(när hon blev gravid var hon i kävlinge och då påpekade att pappa att de skulle börja om och nytt boende.)
att de fick bo hos släktingar, men sen kom socialsekreterare in i mammas liv och fick skydd att flytta till skillingaryd
innan skillingaryd.( i det fick mamma hotet att någon skulle ta ifrån barnen,. ) om hon inte flyttade dit. så jag och höggravida mamma bodde där många månader , ett hem med många familjer och höns utanför, vi fikade ute och lekte väldigt mycket med jämngamla barn. , ibland med några olyckor, som slutade med sjukhus .
där efter gick mamma till soc, och fick höra att de kunde ta hennes barn nyfödda barn, om vi inte flyttade in flyttade in på skillingaryd bland kvinnor och barn. .
vi kom till skillingaryd. pappa fick inte komma in.
i ett mörkare hus fick vi bo,
när pappa fick inte komma in en dag , han kom dit en dag, och föreståndaren vägrade släppa in honom och hans kompis , så åkte de hem efter diskutioner , då så tog han och ringde upp föreståndaren och hotade skjuta ihäl folk med kosknojov , via telefonen. pappa berättat efterråt att han fick veta att de från insatspolisen försvann efter en vecka , det var ett större mörkt hus.
där satt vi med insatspolisen utanför huset en vecka i bevakning .
det bodde många under det taket, mycket blandat, och lekte mycket med en pojke, vissa var skyddade andra hade familje vårds pogram mammor och barn.
vi trillade ner för trappan,
och lekte på vinden, och hamnade hos läkaren, bruce .
vi bodde där skyddade.
senare föddes min lillasyster, vattnet gick i ett kök, när vi satt och pratade i köket och skulle äta, hon gick där i köket, helt plötsligt får alla panik , så min lillasyster första dagar blir på det hemmet, men i samma veva kontaktades pappa igen, även inför dopet.
hemmet står inte där idag , med samma inriktning.
där med kontaktades pappa till dopet, och han kom in i livet igen.
pappa skulle behandlas och då var vi även ut mot diö. lovade igen mamma guld och gröna skogar på förändring.
socialen och hemmet bestämde att mamma skulle få skyddad lägenhet, med vits på att pappa inte skulle vara i hemmet .
mamma fick en lägenhet upp mot karlskoga och fick inte ha pappa boendes där .
hon bodde där tills pappa kom långa besök och tillsist bosatte sig där. han skulle behandlas på ett hem. där vi skulle vara. men sociala kom dit, och beredde sig så att ingen skulle bo där, för även om det var som stödja personen av bo på behandlingen, så passade det inte för barn. det en föreståndare som berättade att det var dumt .
efter det flyttade mamma in i en lägenhet och pappa kom efter.
här fick mamma också hot efter ett tag att lämna eller förlora sitt nyfödda barn om vi inte lämnade.
mamma lydde rådet. hon fick en stödperson inom socialen och i hemlighet planerades kvinnojouren in.
i lägenheten vi bodde var en trea med kök, jag bodde med min lillasyster i ett rum, hade porttelefonleksak till vardagsrummet och gick aldrig ut förens bråken var slut till mina kompisar, vi lekte och läste, jag hade rummet fullt med leksaker, vilket jag gav bort till mina vänner när jag skulle städa rummet när mamma inte var hemma, så kasse efter kasse gav jag bort med leksaker, så när mamma kom hem så var rummet tomt.
.utanför brukade vi leka, och danne kom förbi. jag och mina finksa och utländska kompisar spelade ofta boll och retade varandra på undersidan och utsidan av huset, jag och dan
vi sprang och lekte i en trapp , vi och blev indragna i en lägenhet.
vi fick stå vid ett bord hos en gammal krigsherre som han kallade sig för . och där blev killen blev slagen med skärp och han drog åt armen , halvt förlamad i armen forsades vi in i ett rum som låstes , armeen för den gjorde ont fick man inte röra sa han gång på gång. han tog våra personnr och namn där ute vid bordet . och han sa att världen skulle styras av teknik nån gång , han påpekade med det när killen jag stod med skulle hutta nått dricka, han fick ett supar glas och fick svälja , jag stod längre ifrån och såg alltihopa och vi satt instängda i ett mörkt rum , vid elementet ståendes i bakre ryggen. vi satt där och killen grät, först pratade vi lite och sen grät han. när jag försökte röra armen blev han arg för han hade ont. han skrek åt mig att inte röra.
jag började sjunga davids jums visa som jag lärt mig, om det var nått, och
han bad mig vara tyst.
in kom en stor polis för oss barn, han var lång, bland de större vi sett, rätt stor han var bred helt enkelt , och for ner greppade killen. killen pratade finska och han förstod inte mycket, så han bad mig braskt översätta vad han sa. sen minns jag inte mer av den kvällen. men vu fick träffa barnpoliser de som jobbar med barn då, och även innan till och från.
hemma gjorde vi en koja pappa lekte med. ibland . min första finska visa gick ut på ta en sup så mår vi alla bättre på ren finsk visa ,
i alla fall, mamma fick sin flykt en morgon. vi hade alltid till vana att säga hej då på morgonen. den morgonen väcktes vi, och skulle gå direkt ut genom dörren. vi fick aldrig säga hej då
vi gick direkt mot mammas dagis , tvärs över gården och vidare till baksidan.
där stod en bil o väntade och vi åkte till kvinnojour hemmet.
vi hade bara kläder med oss, tre ryggsäckar, en ficklampa som jag skulle ha med mig, som jag skulle ha med mig till skolan, och detta minne har svetsat fast sig i minnet.
mamma fick sekretess namn och skyddade identiteter
på hemmet.
hemmet var strängt från folk utanför , fick man lära sig saker,som vara tyst när när någon frågar var man bor, aldrig berätta var man går hem. aldrig ta följe , aldrig ringa , aldrig ge ut nr till hem.
nått som var extra viktigt att tänka på var om nån ser tex mig och en vän , är risken att vännen hittas för att mig ska hittas, typ. . typ regeln för allt. handlade om våran säkerhet på hemmet och för andras säkerhet.
dörren var larmad i grå järn dosa ,för att komma inom dörren. gräsmattan låg utanför och det var staket längs med hela gården,
vi hade lekrum på övervåningen. där min syster ofta lekte.
och vi måste bott där tills hon var runt två.
vi hade överslaf sängar på övervåningen och det var många rum och fyra sängar i vårat rum. och en byrå mot fönstret.
de var i trä. min ficklampa hamnade under sängen. men jag visste var jag hade den.
en kväll , var det mörkt ute, gick elen, vilket gör att de inte visste om någon tagit sig in eller om larmet gått. många blev rädda den kvällen. min syster började skrika på övervåningen.
och mamma sa till mig att gå upp och sätta mig där uppe.
och jag kröp upp längs med gången, och försökte få upp branddörren emellan . in på mitt rum och hämtade ficklampan, och satt mig vid min syster. hon var arg för hon trodde det var jag som släkt lampan när hon lekte.
vi skulle senare köra förbi, vårat hem, och hade stöd med oss dit, för de visste inte om pappa eller vänner fanns kvar , i lägenheten. lägenheten var helt sönderslgen, fönsterna var krossade , överrallt låg saker , men det jag minns mest var familjetavlan på bordet helt sönderskuret men med kniv.
man fick inte ha med sig katten upp till kvinnojouren heller.
det gav mig många tankar på var katten var.
mamma hade i början orostankar på ifall de skulle stötas på , pappa och hon. och vi och pappa
skolan fick en varning och kvinnnojouen föreslog vad som skulle göras om han kom förbi. att om han skulle gå förbi, så skulle vi låsas in på rasten i ett rum. snarare en klass sal , med den risken att jag skulle få följa med honom , och även utsättas . klassrummet var fint , på den tiden gjorde det inget för på rasterna kunde man va elak mot alla som var finska .
var en period jag och en vän fick vara i klassrummet. sal stängdes när han kom förbi.
även utanför hade han sin promenad till sin vän. på den tiden fanns det även kidnappningsrisk, även från jouren, på oss,
och att han kunde kontakta andra vänner o vidare. .sånt pratade de öppet med oss barn om.
min mormor fick taga emot strupgrepp för veta var jag o mamma var när jag var barn när han letade efter oss. så hon fick polisskydd ett tag och hjälp att byta lägenhet.
när mamma fick en lägenhet , var den larmad direkt till polisen. på polisens försorg var direkt larmet . om han kom så skulle man trycka på knappen . vilket också hände, det bankades och smörades vid dörren, och ropade efter mig. jag ville öppna, och blev tillbaka dragen av en man där, rakt över munnen, och skulle stå blick stilla och tyst. jag stretade och försökte skrika . och det bankades hårdare och hårdare på dörren.sen trycktes det på knappen sen var de borta. högt uppe i ett höghus med kod lås på ytterdörren och mammas dörr hade fyra fem lås på dörren , vi blev hittade gång på gång i hela förflutna.
en vänninna till mamma mindes när hon kom in i lägenheten att det var fullt med lås och alla lås skulle låsas sen visades knappen, hon var även där uppe en gång när mamma hade blivit uppletad och det baknkades på dörren, hon blev jtte rädd och undrade var hon hamnat,
och kompisar fick inte veta var man bodde , men
mammas vänninna på den tiden , som hade egna barn. och bror . brodern blev ihop med mamma .
vi lekte och hade skoj, en av barnen trillade ner från våningsängen och slog i tanden.
det värsta man sett, fullt med blod och sen ambulans som kom.
sen när de flyttat ihop hon och mannen så blev de mina kusiner.
jag brukade sitta under bordet och tjuvlyssna ibland , och där sa vänninan att hon hade en skitig jacka ,
jag tvättade hennes jacka när hon var omedveten med balsam , så hela hennes jacka var full med balsam och papper, när hon upptäckte detta stod hon vid dörren med mamma , och jag stolt tyckte jag hade varit jätte duktig vart hon helt förstörd och började skratta, det var som att slänga slaim på sig på armen .
sen när vi flyttade ihop med och mors pojkvän och hans far blev vi många barn utsatta för sexuellautnyttjanden. tingsrätten kom fram till tio nått ..och de erkände vad de gjort. de fick förbud att träffa oss men mamma fortsatte leva ihop med dem ,
första gången jag sa till blev jag inte trodd, utan utskälld tills jag blev rädd, rädd för utbrott. mamma sa även att jag inte fick tala finska nått mer, så därför glömde jag av mitt hemspråk till halva min släkt och vänner.
vi flyttade efter första gångerna och detta fortsatte med hans far med mig och mina vänner. som senare blev dömd, i ett förhör visste jag inte vad spermia var utan kallade det för nått vitt som kom ut ur pillevinken.
mamma sågs inte längre kaptabel till att ta hand om mig och min syster utan ville leva ihop med de som skadat oss till fördärvet.
vi skilldes från mamma , fick aldrig hämtas av dessa i skolan. vi fick sitta på rum och förhöras med dockor och med videoförhör. sen även så fick vi en kontaktfamilj, och sen en forsterfamilj. mamma såg inte kunna skydda sina egna barn,
när socialen skulle få en återblick i sitt möte hade jag
difusa minnen i början . jag var väldigt tyst om det för jag lärde mig fort att det var en hemlighet annars kunde nått hända, och jag fick glass efter varje gång och fickpengar till glass så tyckte jag han var snäll ibland . , m
Vi bodde i en ganska fin familj som små. stöd familj Och de hade aldrig ätit på mackdolnad s innan och när de fick oss ville de på och testa. Vi kom in i mackedonken och beställde mat när de plötsligt uttryckte sig hos kassörskan. " finns de inga bestick?, så förvånande..
Och när vi skulle äta som små så fick vi inte äta smör på mackan. Allt var så prydligt och bra.. Och vi skulle fira vårt nyår och de hade aldrig skjutit med raketer innan. Och detta var spännande. vi fick inte använda så mycket toalettpapper och borsta tänderna och en timmes tv tittande per dag efter läxorna gjorts efter skolan, på nyårsafton och de hade aldrig skjutit raketer innan , Vi tittade dock ut genom fönstret på raketerna. De satt en raket i flaskan och fyrade av och raketen for rätt in i träväggen på balkongen. Vi tänkte inte mycket på det och trodde den slocknat. Och strax efter var se kvällen medans de vuxna satt och pratade inkl en som var brandman. Och det började brinna i väggen medans vi gått och lagt oss. Övervåningen fylldes med rök och jag gick och kollade.. Sen sprang jag ner i mitt nattlinne och sa till..och de släkte de. Vilka år. Vi trivdes där. Vi åkte ofta iväg till sommarstugan och kvällarna och dagarna fick man inte titta på tv. och vara prydligt klädd. (Som yngre ungdom så besökte vi igen.. då skulle man inte sminka sig och inte ha något som påminde om urringade tröjor tex linnen och pösiga byxor. Hårspray var också så. Och färga håret.. det var också då man frågade om lov om få förlova sig som storasyster i familjen. ) när vi var små så var de var att man inte skulle prata samtidigt vid maten i bordet . Man skulle sitta rakt och lugnt och under armen får inte ligga över bordet och man får bara nudda med handleden längs bordskanten som barn. Alla bestick och glas under finare högtider ska ligga iordning. Man dricker inte ner sig. Man tackar för maten. och pratar aldrig när de vuxna pratar . Sova med underkläder är inget av utan i nattlinne eller pyjamas. Rena nya kläder varje dag. Hårborstning vid tandborstning. Och alltid byta sängkläder rent och snyggt. Bädda sängen varje morgon innan man gör sig iordning.Jag vet att när vi kom till nästa familj var vi prydliga av oss... Vi var uppfostrad i barnsben. De tyckte de nog var lustigt i början att vi inte talade vid maten och var tysta barn. Men sen kom vi in i den nya familjens normer..
han jobbade inom saab där man gör stridsflygplan och hon var hemmafru med många fossterbarn. vi var med om rätt mycket i denna familjen , vi åkte och kampade på saab camping bara för anställda med familjer . vi umgicks med familjer vars barn gick i samma klass som mig.
efter det fick vi komma till mamma och besöksförbuden bröts och jag blev utsatt igen, denna gången dömdes han för 3.5 år.
jag rymde nästan direkt efter rättegången och blev borta i månader och hamnade i ljungby för jag kunde inte stanna hos den jag rymt till, jag skulle få en ny familj
Och vi flyttade igen och så. nu tvärs över landet.
Så fyra familjers normer och värderingar finns där ibland. Inte allt men mycket.
efter 15 års ålder , fick man bestämma via omvägen på socialen om man ville ha kontakt med pappa igen. men brevet fick skickas mellan soc. det var då man inte visste så mycket om situtionen, som varit .bara att han varit alkoholist.
jag dansade från 13-16 hårda träningar varje dag med fyra vänner , uppträdde och tog det seriöst, nått jag gillade som vi alla gillade , detta blev min bästa hobby genom livet.. . men när tånåren kom blev jag nyfiken på att festa så vi drog ut varje helg i stora linköping också, jag skaffade en pojkvän och vi höll väldigt länge.
sen efter det rymde jag från mitt familjehem, hamnade hos en lustig snubbe, som alltid skulle dra i mig o drogade på stan. gick o hotade folk med knivar inklusie mina bästa kompisar som var normala utan droger. det var då jag fick nog rymde med de till ljungby. och det tog tre månader innan vi fick ett nytt hem jag och min syster med hästar och så. sen stabilicerades skolan. jag hittade en pojkvän i 8 år och för o vara säkra innan nått sex vilket fick dröja för mig testade vi oss o vidare på ungdomsmottagningen. ingen var smittad av något, ibland brukade han lukta som den mannen i munnen. det var midre kul. morgonlukt i mun. skarpa parfymer coulonge reagerar jag på med. men av andra orsaker rakvatten som är en grisig lukt av herr som inte är god alls, det verkligen sticker i näsan och jag vill bara iväg ,
det gick i alla fall åtta år, jag gick ut skolan , och började jobba, på jobbet kom det 4 killar en dag , varav en blev indragen i en bil och killarna cyklade , vi fick ringa polisen för det var ingen de kände killarna var 9 år gamla eller nått, och det blev förhör och rättegång och jag vittnade ,
sen ...
sen blev granfejd. o filmn. .
men som pappa
och sen stödda kontakten, via familjen,
här har jag i ålder redan glömt bort mycket.
som varit o hänt innan. vissa bitar är mycket svåra att ta , att han hotat grannar ochh levt loppan på alkohol , och vidare.bo hotat hem slagit isönder polisbilar . i alla fall nu.
vi släppte sen kontakten igen, tills jag blev 20 ? och då hade han kontaktperson med sig.
när han sen drack igen, släpptes kontakten. de ringde från ambulansen en dag, när han var nära på att dö. så fick vi halv kontakt . sen fick han hjärnblödning och skärpte till sig varje dag , slutade dricka och fick ordning på sitt liv.
. eftersom vi inte levt samma liv är de ibland påfrestande.Sorgen fanns där när inte du fanns där "att prata om något alls, och om vad han gjort i livet.
sen fick han hjärnblödning och blev nykter. och idag har han varit nykter i många år.
sorgen fanns där när inte du fanns där
att skriva om att " försvinna från andra ", rymma är det mordernare ordet.
i från i unga år försvann med barnsben från många människor runtomkring.. Och jag har inte reflekterat runt de mycket, för man glömmer av det efterhand.Man glömmer de som fanns runt omkring och visst med mina minnesskador är de lite intressant. Vilken ålder..har jag frågat mig kommer den och den in i livet elller hur,
Osv När man försvinner från andra tänker man på det ibland mycket/ ibland lite,
lite är väl med beroende på om man är yngre eller äldre har med en sorts påverkan.. Man saknar personer via känslor för dem. Och när man glömmer finns fortfarande känslor kvar där , blir man sen påmind undrar vad det är, detta hände mig . många gånger om.
och värmen och kärlekar är ibland kvar.
När man är liten glömmer man personer runt omkring i minnet, och nya minnen kommer till. så finns de de som visar sig kanske på stan och då minns man , Men så finns det påminnande saker eller känsla som är lite " förträngd " över händelser eller personer. Familj eller vänner eller nån bekant. Jag hade en i min närhet en gång som sa fiender på finska när han spelade ett spel. . Jag kunde inte komma på vad de var med de ordet, varför de var så bekant förens jag kom till ljungby och tänkte på det..och såg en bekant ansikte .
Men ibland minns du bara lite, när du skiljts ifrån dem du tycker om som liten, och flyttas runt eller omkring, som med vänner så måste du anpassa dig till nytt liv, det blir nya vänner, och bekanta i livet.
En Mamma eller pappa kanske får fler familjemedlemmar och fler kommer in i livet. livet går vidare vare sig man vill eller inte och man anpassar sig efter det om man är liten, egentligen även som stor med,
Och du får små minnen med dessa med och livet fortsätter.Men så kommer dessa dagar, då forskning kommer och du får träffa dina släkter eller gamla vänner. Och du får veta vad alla släktingar heter och nya band kommer upp. Vare sig du minns de gamla eller inte. och dina vänner du har kanske ser dig lycklig men kanske inte förstår så mycket om det.Men tillbaka Så barnet i sig tänker inte på det sättet, i början kanske barnet vill tillbaka,samtidigt stannar barnet hos den den känner.. Men kan också bli bråkig eller så kallad bångstyriga. Men ibland efter ett tag suddas minnet ut för att kunna leva normalt. Men ibland kan minnena komma tillbaka eller lusten inombords eller funderingar på familj och släkt som är barnets eget. Som att fundera på var pappa är, eller mamman jobbar med. Vilka de varit i livet osv. under tonåren kommer ofta de frågorna till och även lusten känslor inombords, man börjar söka.. Även i andra om så bara ord.. Man vill lära sig nya saker osv från vänner bekant eller släkt eller familj. Genom Man söker igen sig själv. Hittar man ofta i gruppen bland kompisar från samma land eller språk. Att förlora sitt språk via att inte få tala det och umgänge bryts och släktband. Att hitta tillbaka och hitta sin släkt ursprung bekanta och ibland sina gamla vänner kan ge mycket. Även i språket och känslor. Att hitta varandra ger ofta glädje tårar och mer känslor. Och förlåtelse för varandras tid ifrån varandra, eller handlingar är stort. Att glädjas för varandra och lära känna varandra igen. Att kunna berätta livet eller händelser och lägga ihop och lyssna på varandra, att pyssla ihop livet.. Det är många steg emellan. saknade och letande och försöka hitta varandra kan ta lång tid i livet, ibland tar det hela livet, ibland tar det bara 15 år. Ibland möter du någon speciell. Livet fortsätter ju precis som du vill ha det, och det kan även kännas konstigt eller harmoniskt, hur ni fortsätter stigen tillsammans.. Och börjar bry sig om., och tar emot de minnena som kommer. Att skiljas från någon som betyder nått, som blivit begravt i en känsla inombords. Är stort att ses igen och känslor blir format i minnen igen.
Att leta efter några man tycker om kan vara väldigt påfrestande och är också en process inombords, allt från ilskan sorg att förlora någon, eller gråta sig igenom livet av hopp att de kommer tillbaka.. Snarare barnet kommer tillbaka .jag var borta som barn.
jag var på rymmen som 15 åring.
jag minns jag kom på det själv, att den dagen räckte det, jag ville testa nått nytt samtidigt, vi hade halvbråkat hemma några gånger innan, och jag hade hittat nytt umgänge.
som man kunde festa med tex, nått man egentligen inte fick.
jag minns jag sa jag skulle till ungdomsmottagningen och jag gick dit, sen rymde jag, jag började med att åka buss upp till ryd, och gick in i en lägenhet, där det bodde tre styckna, en på rymmen och en som bara bodde där för att bo och innehavaren, innehavaren gick på droger, så det var inte så passande, han var mycket kontrollerande mot mig och vi bråkade var dag, varör jag stack just dit har jag inget svar på,
jag fick min plats i soffan , och han tände en cigg och askade i ögat på mig, men vi hade med kul, hade uppblåsbara fotöljer , lyssnade på musik var dag, och jag skulle självklart laga maten han fick tag på, det skulle bli nån köttfärsås med chillie i , så två flskor chillie och mycket annat, så fick de äta först,
han gjorde äckliga korv med bröd, var dag, och margarinet som fett lade han över på brödet i massor,
han var rätt äcklig med när man tänker över det nu, hans humör pendlade i tempel takt och han kunde slita och dra i en, hans vilja skulle bestämma och båda var envisa på den tiden, han ville alltid jag skulle vara med, men han ville alltid på sitt värsta humör pussas på kinden, och var fruktansvärt svartsjuk av sig så inga vänner fick gå nära honom och mig alls, han såg sig som min beskyddare fast under rus, och absolut ingen fick komma nära, på sommaren jagade han mina kompisar med kniv i ljungby, de fick inte komma nära, rått gjort men han levde så, han hade blivit dömd många gånger och det var någon som anmölt honom för våldtäckt han tänkte och ältade varje dag.. jag var femton, jag säger jag inte minns nått ännu just med den delen när han vill påstå vi gjort det, han hade övertaget den gången ,
jag fick panik och var anmld förvunnen så fick han paranoia att det satt befäl i varenda buske och var gång fick vi inte vara ute och röra oss och då blev han arg, han blev även svartsjuk på sin kompis som pratade med mig, inte en utan flera, och de fäste jag mig mer hos, en dag var vi på fest i linköping, 15 år gammal och jag drack sprit , rakt av, det var ingen öl utan sprit, kvällen spårade ut när han blev svartsjuk på en jag pratade med och började få bra kontakt med som ville dra ut mig och han från de kretsarna, så vi pratade i alla fall i soffan om några saker, vardagliga saker om skola och kompisar på sidan om, han blev svartsjuk så jag var tvungen ssnarare båda var tvungna att låsa in oss på toa , det bankades och skreks råtta jag ska komma in, efter det ringde jag mina utomstående kompisar i ljungby som blivit hotade av honom innan, och bad de hämta mig i linköping på en mack, tror jag sov hos en av dde killarna som kom, han är min bäästis idag och vi har kännt varandra i 19 år, jag brukar begee mig till honom ibland och sova på soffan ibland i långa perioder för jag vet jag får vara , och jag vet jag är trygg, . i alla fall han hämtade mig ooch det var väl tur vi inte blev stoppade då av polisbilen där bak, 15 år på rymmen,
många av mina normala vänner trodde jag dog när jag trillat i ån och varit borta förlänge från stan, och jag kom senare till en familj i mörrum, och skapade mig ett bra liv med skola vänner nära vänner och fick ny etik och moral. vi stod rätt nära varandra när vi var ungdommar, men det kunde man bli med mig, nära vänner, som en egen speciell familj jag gillar, jag kom till ljungby i alla fall, och sov hos några kompisar, tog kontakt med mamma, en dag ringde telefonen och hon svarade, då de berättade jag var borta, hon sa det att det visste hon för hon har kommit hit. jag fick åka upp igen , och hämta och packade saker var redan klart.
jag satt mig på bussen fick några brev av några vänner och sen åkte jag, när jag kom ner dog sophie ,
och jag fick brev av dem, hon hade varit borta par veckor, innan hon hittats död.
när jag sen kom upp i 25 då hittades jag av en vän , när jag var i ljungby, jag har inga svar, men men, jag vet att vissa är varit besvikna på redigt , men sen fick jag tänka på det igen, inte bara om det utan även när jag förvunnit som barn .
Och kanske letandet efter varenda unge. Att försvinna i äldre dagar finns ofta ursäkter för. De kan ha hänt nått som inte går att lösa, eller frivilligt hålla sig borta.
Det är från 90 talet också ett grupptryck eller coolt att kunna rymma ifrån. Bland ungdomar, men de kan även vara bekymmer.. eller att de hamnar i massa de inte kan ta sig ur på andra sätt..
Det kan ligga familjedrama i botten med.Men Att vara saknad, att hamna på fel ställen är med väldigt vanligt. En flykt, till en flykt. Oftast blir föräldrar så arga att de saknar sin unge till att inte leta efter dem i besvikelse. ibland letas det i varje andetag. Och livet ut kanske barnen får höra det.Att däremot hitta spårlöst/ a i några sorters olika brott, eller den försvunna hållas mot vilja, kan kännas i för de drabbade känslor.
Och de har ofta rädsla, oftast i längre perioder . Och då är man ofta tacksam att komma ut.efterråt.. Beroende på hur länge de är, kan de med fundera sig hem. Funderingar på hur livet är hemma i stora känslor och sorg.. Lyckans, kan kännas stort inombords när de faktiskt släpper alla känslor av rädsla och de tvång eller vad de varit utsatta för.Lycka över att komma hem till en säker plats. Ibland förstår inte de som inte varit med, hur de faktiskt känns, och ibland det visar mycket glädje eller blir svajiga,
Att komma hem efter varit på rymmen kan leda till att det inte går att komma hem igen. utan ett flyttande kan tillkomma. Ibland att problem började redan innan, eller efter.
Så det finns mycket i livet att fördjupa sig i.och tacksam över familj och släkt och bekanta och speciellt vänner i med och motgångar i stöd och att faktiskt funnits som en extra familjemedlem. Som
En extra bror och syster.
Tacksam över de jag växt upp med och även de bekanta i uppväxten. Och speciellt till de nyfunna släktingar och bekanta och kärlekar vänner i livet. Och för och i stödjande och i kärlek växt upp sida vid sida runt om i Sverige och speciella är alla. Och även förhållandet efter i paas är inte hör hemma hemma..
och om rymma hemifrån och även gå vilse, och känslor runt omkring, att hittas och relationer , även att kunna lappa ihop relation, sen även om saknade personer och vad som kanske kan ske på vägen.
"
Jag hade min normala dag på jobbet. Inom ett mat ställe. . Det började bli kväll och jag skrev in tidningen. Sen gick det fort. Utanför fönstret kom några små små killar framför fönstret. Den ene killen han precis av sin cykel och sprang in och gömde sig, nästa av killarna cyklade vidare men en av killarna blev indragen i en bil med våld. . Han greppade ungen och kastade in barnet i bilen , och pojken skrek nått. Detta gick jätte fort framför mig. . Han körde fort därifrån och pojken i kiosken kom ut. Jag gick ut ur butiken. När jag tvunget var tungen att fråga vad som hände. Han förklarade att de små barnen inte kände mannen som följt och kört efter dem med bilen... Ett tu tre kommer bilen tillbaka, killen springer in i butiken igen. Denne gången stannar han en stund utanför och stiger ut ur bilen och kastar sig in i bilen igen och kör där ifrån.. Vi ringde till konstaplen och berättade vad som hänt. Och de pratar med pojken på telefonen samtidigt som han fick sitta och vänta inne hos oss medans vi stängde ner butiken och läste... Polisen kom och vi låste och föräldrana kom . Vi åkte hem. På kvällen efter kom ett samtal på telefonen från polisen där de förhörde sig lite snabbt , detta slängde de sedan i tidningen . . Och en tid för att sedan kalla till förhör på polisstationen och för att sedan kom pappret om att kalla till tingsrätten. . När vi kom till tingsrätten var vi alla där . Man fick svära eden om att hålla sig till sanningen , vi vittnade och vi fick sedan frågan om vi ville ha nått för förlorad inkomst, där vi svarade nej, och senare fick vi erbjudandet att stanna kvar i rätten och lyssna och få papprena på domen . men vi åkte hem, och sen började vi jobba igen... Så kan det gå till i livets svängiga dagar..
Jag har en skuggbild. Av nån som varit en vän i tiden..en skuggbild från mitt förflutna som jag inte minns så bra. Jag mindes kommentarer igår. Men det är fortfarande som en skugga.
Har dock inget att säga idag som är världens viktigaste..
jag fick en smäll i huvudet. och sen började minnet smalna av. jag vaknade upp vacklig i ben och balansen var ur. jag gick alltid på promenad . en dag gick jag vilse , snö ute vid fabrikerna. en morgon när det varit folk i omkretsen ute förstod jag att jag inte minns så mycket längre . om mina ungdomsvänner. ibland var det nått ord jag fastnade för . men hittar inte personen som sagt vad eller hur de ser ut. och tvärt om minns inte personer jag ungåtts med men små händelser. jag försökte verkligen komma på. ältade lite fick tryck i huvudet. så mycket jag ville veta. hur jag kunde sitta dagligen. och om omtyckta personer som bara försvunnit och jag frågade frågor bland vänner . vilka de var och så.
jag har en händelse snabbt jag gick in i affären. när jag gick därifrån kom en kille jag tyckte jag kände igen. så för att inte göra bort mig hälsade jag. och gick vidare. sen så när jag kom hem så pratade jag med en kille på messenger . han skrev brukar du ha brått i affärer som jag? jag svarade tillbaka var det dig jag träffade idag? varför hälsade du om du inte vet vem det är? förklarade svårt med sånt. ansiktet.. han har även varit på promenader innan och gemenskapa nära vänner.
sen började nästa sak inombords när minnet började vackla hemma. vem som var pappa och mamma och vidare saker tex om kusinerna syssler vi gjort som ungdom som jag fortfarande inte kommer ihåg . det är som cyckla och sluta komma ihåg hur det är. när du kommer upp på cyckeln får du obalanse och vinglar iväg. ibland går det inte alls.
under samma period vacklade jag mycket och svimningsattacker varje dag. jag gick som jag var kraftigt berusad var gång jag ställde mig upp. och sen även en lustig huvudvärk . den konstigaste jag någonsin haft. . jag skakade ofta nästan varje dag.och benen bar aldrig.
jag hade perioder där folk blev förmycket att jag inte ville gå ut och började nästan lipa varje dag. och hoppade av raketer och sen fick träna mig på att gå ute i affärer och så. en period var jag bara hemma hos mamma och åt och handlade inte nått , så bara satt där. sen när jag kom ut igen så hade de förändrat affärer . tex nya apparater och vidare.
vissa dagar som kommer är jag lost . i minnet. jag är inte så pratglad ibland som jag varit förr.
och glad och sprallig. och sen så när allt de kom samtidigt förändrades jag . min bästa vän undrade vad som hände .
jag blev inlagd av en hyrläkare vid den tiden jag började få ptsd. och sånt. och sjukhus tiden var hemsk och det ända som höll mig levande var vännerna där inne. höll uppe modet gjirde de ute. och sen fick jag en kolapps där jag miste synen var tvungen lägga mig ner med kraftig huvudvärk. och det hände mycket där. vaknade med en penna mot halsen, blev inlåst i buren vid telefonen. förlorade mina husdjur för ingen kunde ta dem. och chockades av att hämtas av polisbilen dit . framför mina armekompisar.. under den tiden lång tid där. jag kunde inte st och gå ordentligt . så sprang det förbi en i huset vid min dörr , rätt otäck kille men kllade på hans strumpsätt att böja foten. ett speciellt sätt för oss finnar. kom jag på att jag skulle lära mig gå normalt så ingen skulle skämmas för mig inte heller jag. först blixtrade det till i hjässan, sen var det svårt att gå med första steget och sen andra. sen tredje. använde hela korridoren och hoppades ingen skulle se mig där. efter många ggr gick det bra. sen höll jag det i huvudet varje dag ett steg i taget ett steg i taget ett bra tag. sen fanns det folk som har härmat förr hur jag gick från början. barnsligt. sen hade jag stora kisseriproblem där sprang på toa var tionde minut , och pratade med en sköterska som hånade när hon gav medicin på sin blick , hon sa det fanns blöja men jag vägrade. jag började fundera på krysta istället för kissa. men när jag kom tillbaka kom jag till ett boende fick inte bo hos en vän jag ville från början . fick inte utan det skulle vara bättre så. jag började sova lättskrämd och lättväckt. satt ofta ute i långa perioder även på festivalen. ibland kom det förbi några som ville snacka . boendet ville jag skulle skita i mina vänner som inte gjorde nått alls. och sen ungås med en kille där. visst han var trevlig men gick på droger och försökte bränna ner stället och trycka fram brandlarm. mitt brandlarm satt precis i väggen så vid tre gick de igång . och jag hoppade ut. är brandrädd sen det var en på armecampingen i västervik som blev innebränd precis vid våran stuga.. som vi campade på förr.. denna rädslan växte sig till spis plus att jag glömt hur man lagade mat. åt gjorde jag hos mamma . och tvättmaskiner.
sen så satt min k inlåst i ett hem lägenhet på rymmen inlåst och fick hämtas av piketen naken och skändad av män med cam och våldtäkter.
hände en massa annat med . jag fick en man som ville att jag skulle gifta mig för 30.000 kr med en utomlands . och m fick grupptryck när hon varit och festat att suga av tio killar på en kväll i ring. och sen nätdejtade hon på den tiden och blev internet utpressad. och sen hotade de lägga ut bilderna på nätet sen en kille var svartsjuk och filmade när vi firade nyår. och en förgrep sig x när hon skulle vakna av att tafsa på henne. hon var inte gammal. namn fått reda på det blev det skrik och tjafs och gråt.. och sen en kväll bråkade vi rätt kraftigt , men det är förlåtet av båda . så har vi haft många år att båda har svårt att läka . speciellt med om män..x började skära sig och fick deppretion nu under äldre dagar. som hon nu får vård för redig vård. och de ska gå på öppenvård fa.
brukar aldrig bråka med mina syskon fast vid den perioden o minnesluckor tjafsa 3 ggr , så fem gånger på 27 år har vi bara tjafsat aldrig bråkat. så är det med mina yngre syskon med aldrig bråkat.
sen även under uppväxten bara bråkat två ggr.
